Jag har äntligen läst Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Jag tyckte mycket om Den allvarsamma leken och jag tycker nästan lika mycket om Doktor Glas. Jag är så glad att jag läst den nu. Den är så bra som som pålitliga källor sagt mig.

Bokens handling utspelar sigi Stockholm runt förra sekelskiftet. Läkaren Tyko Gabriel Glas plågas av sömnlöshet och ensamhet. Han är 33 år fyllda men har ännu inte ”känt” en kvinna.
Till hans läkarmottagning kommer  en dag den motbjudande pastor Gregorius unga hustru Helga och ber om hans hjälp. Hon finner sin man motbjudande och vill inte längre utföra sina äktenskapliga plikter. Dessutom älskar hon en annan man. Doktor Glas lovar att tala med pastorn om att det inte kan bli tal om något äktenskapligt samliv det närmaste halvåret p.g.a. hustruns dåliga hälsa. Men när det inte stoppar pastorn så påminner Glas honom om hans dåliga hjärta. Han råder pastorn att åka til en hälsokälla i 6 veckor för att vila upp sig, ensam.

Medan pastorn är borta får Glas tid att tänka igenom situationen. Han förstår snart att Helga är intim med sin älskare och att det kommer att få konsekvenser. Han kommer på att han kan lösa situationen på ett ganska enkelt sätt. Genom att mörda pastorn med ett piller som hans jälv framställt. Men är det rätt att göra så? Han dividerar frågan fram och tillbaka.Hur ska han göra och hur ska han göra för att inte bli upptäckt?

Boken är så otroligt välskriven. Den är bara 154 sidor lång. Det sägs ju att en stor författare kan få mycket sagt på få sidor. Och det kan verkligen Söderberg (jag tycker i och för sig också mycket om författare som skrivit riktiga tegelstenar) Jag tycker om hans språk. och hans miljöbeskrivningar. Han berättar så målande att det känns som man är med.  Det finns så många bra citat ur boken. Det mest kända är väl:

Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad.

Jag måste helt enkelt läsa resten av hans romaner.