Etikettarkiv: Den som glömmer

by

Den som glömmer

1979. En kropp hittas flytande i en avlägsen damm ute på lavafältet. En amerikansk militärbas är det enda som ligger i närheten. Liket tycks på något vis höra ihop med basen, men amerikanerna är inte intresserade av att samarbeta med den isländska polisen och kriminalpolisen Erlendur Sveinsson och hans kollegor får istället ta andra vägar för att skaffa sig information om fallet.

Samtidigt kan Erlendur inte släppa tankarna på den artonåriga flicka som försvann en mörk vinter för över tjugofem år sedan.

Erlendur är ungefär lika smidig som ett kassaskåp när han ska närma sig vittnen eller misstänkta. Jag förstår inte hur han får reda på någonting. Jag kommer inte ihåg honom som så här klumpig. Jag tycker också att flera av karaktärerna var så endimensionella. detta blev ingen favorit.
Jag lyssnade på den via Strorytel och gav den två stjärnor på Goodreads.
by

En smakebit på søndag: Kärleken till livet Marie Fredriksson

Plötsligt är det söndag igen och sportlovet är slut. Jag håller på att läsa tre  olika böcker just nu. The Scottish Prisoner av Diana Gabaldon, Kärleken till livet Marie Fredriksson av Helena von Zweigbergk och så lyssnar jag på Den som glömmer av Arnaldur Indridason.

Denna veckas smakebit kommer från s 101 i Kärleken till livet. Marie Fredriksson har fått en hjäntumör och gått igenom en så kallad strålknivsoperation.

Fram till juli 203 tycket Micke att jag var mitt vanliga jag, trots sjukdomen. Men under sommaren hände något.
Vi var på väg till Halmstad från vårt dåvarande sommarhus i Haverdal. Micke bad mig stänga dören efter mig. Jag kunde inte få ihop vad han menade. Vad var det han ville att jag skulle göra?
Micke tyckte att det var konstigt, förstås. Det var obegripligt för mig vad han var ute efter.
Senare samma dag serverade vi krov med bröd till barnen. Då tog jag först korven, sedan lade jag på senap och ketchup och därefter försökte jag få ner korven i brödet. Det var som om jag glömt bort i vilken ordning det brukade gå till.

Fler smakebitar hittar ni hos Flukten fra virkeligheten.

 

by

Nätter i Reykjavik

Det här är en prequel till de andra deckarna med Erlendur Sveinson som huvudperson. Han har nyss tagit poliseexamen och jobbar i Reykjavik. Han jobbar ständiga nätter och våld, brott och misär blir en del av hans vardag.

Under samma helg försvinner en gift kvinnan i 30 -års åldern spårlöst och en uteliggare hittas drunknad i en damm. Erlendur kände till uteliggaren som hette Hannibal och kan inte släppa fallet. Han börjar att utföra en egen utredning och rör sig i Reykjaviks undre värld. Han träffar många tragiska människoöden och visar  redan här mer empati och förståelse än de andra polisaspirnterna. Erlendur är en av mina favoriter.

Det slutar ju så klart med att Erlendur löser både fallet med den försvunna kvinnan och vad som hände med uteliggaren Hannibal. Det är lite roligt att få veta lite mer om Erlendur var i början av sin poliskarriär och hur han och Halldóra blev tillsammans.

Men boken var faktisk väldigt segdragen. Det var samma händelser igen och igen. Jag gav boken 3 stjärnor på Goodreads, men om det funnits halvstjärnor så hade den fått 2,5. Den var så pass intressant att jag ville veta hur den slutade men inte mycket mer. Jag kommer att ge Den som glömmer en chans också. Den utspelar sig visst 1979, samma år som jag föddes.

Jag lyssnade på 1/3 av boken via Storytel och läste resten. Pocketen innehöll ju bara 262 sidor.