En smakebit på søndag: Lockelsen

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger håller i.  Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Igår åkte vi till Uppsala en sväng för att kolla på en bil. Detv belv inget bilköp men jag hann med ett besök till The English Bookshop och fem böcker fick följa med hem. Vi fikade också på Waynes och jag köpte en klänning och en tröja på Indiska. En mycket lyckad utflykt!
Det blev ingen middag utan vi nöjde oss med olika ostar, salami och parmaskinka till ett gott vin eftersom vi fikat så sent.

Idag blir det lite fix här hemma med tvätt, städning och kanske en sväng till återvinningen. Idag firar jag och sambon att det var 23 år sedan vi blev ett par och 13 år sedan vi förlovade oss.

Denna veckas smakbit kommer från Lockelsen av Moa Eriksson Sandberg. Från sidan 295 (läser på iPad så sidonumret är ungefärligt):

Vira Larsson bet ihop läpparna. ”Det är illa”, sa hon. ”Stina kommer från en fattig familj och utan pengarna från hennes inkomst kommer hennes familj säkerligen att få det svårt. Dessutom säger Stina till alla att hon är fjorton år, men hon är i själva verket bara elva.”
Alva blev alldeles kall inombords. Ett barn på elva år borde gå i skolan och leka med kamrater, inte arbeta tio timmar om dagen. Alva tänkte på det mörka, smutsiga håret och de stora bedjande ögonen – livet var så förfärligt orättvist och hon stod inte ut med att det var så.