Etikettarkiv: Johan Persson

by

438 dagar

 

Den här boken skulle inte ha funnits om inte allt gått snett.
Natten till den 28 juni 2011 satte vi allt på spel när vi i skydd av mörkret korsade gränsen mellan Somalia och Etiopien. Vi ville undersöka hur den hänsynslösa jakten på olja drabbade befolkningen i den stängda och konfliktfyllda Ogadenregionen. Vi ville nå bortom flyktingberättelserna och larmrapporterna, och med våra egna ögon ta reda på sanningen.
Fem dygn senare låg vi skjutna och blodiga i öknen.
Men när det ursprungliga reportaget dog, tog en annan historia sin början. En berättelse om rättslöshet, propaganda och storpolitik.
Efter en Kafkaartad rättegång dömdes vi till elva års fängelse för terroristbrott. Och vi var långt ifrån ensamma. I fängelset satt journalister och politiker som dömts på löpande band för att det inte gått i diktaturens ledband. Vår skildring av olja förvandlades till en historia om bläck.
Vardagen blev en kamp för överlevnad i det ökända Kalityfängelset. På ett cementgolv bakom korrugerad plåt – i en värld av dödliga sjukdomar, misshandel och förtryck – skapade vi en vardag med hjälp av stenhårda rutiner. Fråntagna våra skosnören och vår yttrandefrihet försökte vi bevara det mest värdefulla man har: friheten att själv bestämma vem man är.

Mycket intressant och drabbande läsning. Riktig obehaglig läsning om hur det fungerade i fängelset i Etiopien och byråkratin. Hur Svenska UD och Carl Bildt var inblandad. När de flydde i öknen tillsammans med rebellerna innan de blev tillfångatagna läste jag verkligen med hjärat i halsgropen.
Jag lärde mig mycket nytt under läsningen och blev bara ännu mer övertygad om hur viktiga journalister är när det kommer till att rapportera från ”stängda” länder och vilka risker de tar.

Jag hade gärna läst mer om hur det var att komma hem till Sverige igen och återanpassa sig till livet här hemma. Hur de fortsatte som journalister/fotografer. Men den nyare pocketutgåvan innnehåller tydligen det. Jag har läst den inbundna boken från 2015 som jag köpte på en bokrea.

 

by

En smakebit på söndag: Vargarnas tid

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag.  Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

I fredags fyllde Theo 12 år så jag och sambon åkte vi hem till brorsan och Mya för att fira honom. Det är inte så lätt med presenter till honom så han fick en platta med coca-cola och så swishade jag en slant. Han demonstrerade också sitt nya tangentbord.

Jag har läst ut 438 dagar av Johan Persson & Martin Schibbye och sedan läste jag Jag ska vara drottning här: Min berättelse av Imenella Mohamed & Nina Wähä som jag både lyssnade på och läste. Det är Imenella själv som läst in den.  Sen har jag också läst Den blå tråden av Anne Tyler.

Denna veckas smakebit kommer från Vargarnas tid av Elisabet Nemert från 21:

Det var tidig morgon på Lilla Skogstorp. Ute sjöng fåglarna vår och inne i husets kammare där Magdalena hade sin säng rådde frid. Ett spinnande grått nystan låg hoprullat vid hennes fötter och från kaminen hördes det rogivande knastret när lågorna slickade vadklabbarna. Och om hon lyssnade riktigt noga kunde hon höra rösterna från förr, föräldrarnas, morbroderns och syskonens, som en hälsning från det som en gång varit. Det lilla huset, där så många levt sina liv i glädje och sorg, hade en själ. Det var som om huset levde och det var på intet sätt skrämmande, tvärtom. Hon var själv en länk i den långa släktkedjan och i en dunkel framtid skulle kanske också hennes egna barn och barnbarn sitta här i kammaren och lyssna till historier från förr. Det var en trösterik tanke.
Den grå katten sträckte vällustigt på sig och ålade sig upp på hennes bröst.

by

En smakebit på söndag: 438 dagar

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

Igår var jag och sambon på Gävlit i Agnes kulturhus här i Gävle. Det var tre olika sittningar Rötter, Mänskligt och Spänning. Men jag gick bara på den första, Mänskligt,  där Johanna Lundin samtalade med Ann-Helén Laestadius och Pia Mariana Raatamaa Visén. Sen lyssnade vi när Emelie Ebbis Roslund samtalade med Immenella Mohamed. Christoffer Fernis var konferancier och han är så rolig. Han är ståuppare och jag såg när jag såg Magnus Betner på Centralteatern.


Resten av dagen var vi hemma och jag kollade på booktube och läste lite.

Idag har vi varit en sväng till stan och köpte kattmat. Jag passade också på att lämna in lite böcker på biblioteket och sen tog vi en promenad till Gammelbron som nyss blivit färdigrenoverad,


Resten av dagen tänker jag sitta i soffan och läsa.

Denna veckas smakebit kommer från 438 dagar av Johan Persson och Martin Schibbye, från sidan 9:

Dödligheten bland världens journalister är i tilltagande. Samtidigt uppstår fler områden dit journalister absolut inte är välkomna, och de finns ett sanband mellan dessa två förhållanden. Ju mer det finns att dölja, desto fler döda journalister, i regel frilansjournalister.
Det senare beror på att de stora etablerade mediera i västvärlden – för svenskt vidkommande fem, sex morgon- och kvällstidningar, Sveriges radio och Sveriges Television – ytterst ogärna skickar ssin fast anställa personal till farliga områden. Men om en frilansjournalist ger sig iväg på eget initiativ, överlever och kommer hem med text och bilder, är det vanligtvis inget problem att publicera materialet och få kostnaderna täckta.