Underjorden

Det är sensommar i Stockholm. Kriminalinspektör Sakka Pienni har några dagar kvar på semestern när löpsedlarna fylls av nyheten om en sjuttonårig flickas försvinnande. När en kvinnokropp hittas i en sjö kallas Sakka in till jobbet. Det visar sig att offret inte är den försvunna flickan, men vem är hon och varför är det ingen som saknar henne?

Utredningen tar en oväntad vändning när fallet visar oroande likheter med ett arton år gammalt mord. Snart dras Sakka och hennes kolleger ner i en värld som är kallare och mörkare än de kunnat föreställa sig. Samtidigt pockar minnesbilder från det förflutna på Sakkas uppmärksamhet. Vad var det egentligen som hände när hennes syster dog?

Så otroligt otäck och ångestframkallande bok. Fy fasen! Den var obehaglig på riktigt. Främst med tanke på att det här existerar på riktigt. Jag brukar tycka om Lina Bengtsdotters böcker och det här är inget undantag. Den är riktigt bra!

Det är också intressant att se Sakka utvecklas och ta tag i sitt liv. Visst tar hon fortfarande väldiga risker men hon försöker att ta reda på mer av sitt förflutna. Det är riktigt mörkt.

Boken fick fyra stjärnor på Storygraph. Underjorden är den andra delen i serien om Sakka Pienni. Den första heter Korpen.

Korpen

En vårnatt hittas en nybliven ung mamma ihjälskjuten i sin lyxvilla i Djursholm. Kriminalinspektör Sakka Pienni och resten av teamet på Regionala utredningsenheten i Stockholm får mordfallet på sitt bord. En intensiv utredning drar i gång, som blottlägger familjehemligheter, lögner och opålitliga alibin.   

I takt med att fallet växer och kräver fler offer plågas Sakka av barndomsminnen från mörkerlandet i norr. Samtidigt gör hon allt för att dölja den hemlighet som kan ödelägga såväl hennes privatliv som yrkeskarriär. Snart är Sakkas största rädsla inte bara att förlora mördaren ur sikte, utan något som är ännu värre: att förlora sig själv.

En riktigt bra första del i en ny serie av Lina Bengtsdotter. Jag gillade att den tar upp psykiska sjukdomar och specifikt bipoläritet. Jag känner igen vänners beskrivningar av hur de upplevt det.
Jag läser gärna vidare i serien. Boken fick fyra stjärnor på Storygraph.

Jag har tidigare läst Annabelle, Beatrice och Francesca av författaren. Hon har också skrivit Lågorna som jag också vill läsa.

En smakebit på søndag: Maryam och läntanslandet

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Så skönt med helg efter en fullspäckade vecka. Nobelfirande, julspel och luciafirande på samma vecka var lite mycket men det fungerade. Treornas luciafraamträdande  blev en succé! De sjöng så fint och läste upp verserna så bra!
När jag kom hem egfter jobbet i fredags så städade jag hela huset av bara farten med Korpen av Lina Bengtsdotter i öronen

Igår hade jag och svägerskan vårt julbak. Vi lyckades få med Theo och Thor på pepparkaksbaket men sen var det stopp. Så vi fick göra saffransbullarna, kanelkakorna och de brända mandlarna själv.

Idag kom vår kompis T hit från Falun och vi fikade och spelade ett nytt spel som vi köpt, Boktok. Det var jättekul och bjöd på många skratt.

Denna veckas smakebit kommer från Maryam och längtanslandet av Minoo Shams & Katarina Strömgård, från sidan 19:

Ankomsthallen var full av människor som väntade på sina nära och kära. Maryam får genast syn på mormor och morbror, för de står längst fram. Hon springer fram till dem och kramar båda två samtidigt. Morbror har en fin blombukett som doftar härligt.
– Den här blomman heter maryam, säger Maryam till Ida.
– Varför har du aldrig berättat att du heter samma sak som en blomma? frågar Ida och undrar om det finns mer om Iran som Maryam inte har sagt till henne.