På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger och Mari på Flukten Fra Virkeligheten turas om att hålla i varannan vecka. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!
De senaste dagarna har det inte blivit något läst alls. I fredags startade Gefle Metal Festival så vi var där på fredagen innan 13:00 till strax efter 01:00 på natten. Vi åkte hem en sväng mitt på dagen och det var tur så jag kunde byta skor för jag fick så ont i ryggen av de jag hade på mig. När de var bytta gick det bra resten av kvällen. Vi såg en massa bra band och vädret var bra fram till sista bandet Satyricon då det började regna men det gjorde inget.
Fredagens bästa var Nervosa (ett brasilianskt thrash metalband med bara kvinnor), Satyricon, Wolfheart, Wormlight och Murder Market (som en klasskompis från högstadiet sjunger i). Vi såg också Phil Anselmo som var sångare i Pantera och han sjöng bara Panteralåtar. Lite roligt en mest tragikt. Det lät inte så bra..
Jag har färgat håret rött igen.
Churros med Nutella.
På lördagen åkte vi in före 13.00 och T följde också med. Den här gången var vi kvar på festivalområdet till 23:30. Vi såg en massa bra band igen och åt thaimat, pitabröd med halloumi ooch tzatziki, drack slushi och en massa vatten för det var 28 grader varm och inte så mycket skydd från solen.
Lördagens bästa var: Night Crowned, Dimmu Borgir, Macabre Decay (som en annan gammal klasskompis spelar i), Eluveitie och Primordial. Entomed A.D med L.G Petrov är aldrig fel heller.
Dimmu Borgir
Meet & Greet med Nervosa och GHK (Gefle Hårdrocksklubb)
Idag var vi ganska sega när vi gick upp. Efter en sen frukost åkte T hem och jag tvättade lite. Sen gick jag hem till brorsan och Mya och lekte med Theo och Thor. Jag blev bjuden på korvstroganoff med ris också. Sambon var mer sliten och stannade hemma med Lussekatten.
Lussekatten sover i en kartong ute på den varma altanen.
Veckans smakbit kommer från Anger Is A Gift av Mark Oshiro. Den handlar om 17-åriga Moss som lider av panikattacker efter hans pappas våldssamma död, från sidan 13:
He saw the lights first. Blue and red, flashing in a regular pattern. Lots of them., scattered south of the station in the parking lot, and he couldn’t help himself.
Moss had boarded the train in San Francisco that afternoon expecting nothing out of the ordinary, just a normal ride home with his best friend, Esperanza.
