Chiamaka är en nigeriansk reseskildrare som bor i USA. Ensam under pandemin tänker hon tillbaka på sina tidigare kärlekar, och hon brottas med de val hon gjort och ångern de väcker.
Chiamakas bästa vän Zikora är en framgångsrik advokat som aldrig misslyckats med något, förrän hon en dag – bedragen och med krossat hjärta – tvingas söka hjälp hos den hon trodde sig behöva minst av alla.
Omelogor, Chiamakas djärva och frispråkiga kusin, är en inflytelserik finanskvinna i Nigeria som plötsligt börjar ifrågasätta hur väl hon egentligen känner sig själv. Och Kadiatou, Chiamakas hushållerska, är stolt över att se sin dotter växa upp i USA – men utsätts för en ofattbar händelse som sätter allt hon har kämpat för att uppnå på spel.

Chimamanda Ngozi Adichie är en favoritförfattare och det fortsätter hon att vara. Jag tycker om hennes sätt att skriva om riktig svår ämnen och händelser utan att förlora sig i dem.
Jag har lite svårt att skriva om boken och tipsar istället er att läsa Mösstantens inlägg. Jag har helt enkelt väntat för länge med att skriva om boken.
Boken fick fyra stjärnor på Storygraph.