Tisdagstrion: kristen tro

Den här veckan är temat för tisdagstrion: Kristen tro.

Fler trios finns hos  SkrivRobert på Mina skrivna ord som håller i Tisdagstrion.

  1. Blankets – Craig Thompson
    Wrapped in the snowfall of a blustery Midwestern winter, Blankets is the tale of two brothers growing up in rural isolation, and of the budding romance between two young lovers. A tale of security and discovery, of playfulness and tragedy, of a fall from grace and the origins of faith.
  2. The Pillars of the Earth – Ken Follett
    Svärdet och spiran (svenska titeln) är en storslagen skildring av 1100-talets krigshärjade England och om en grupp människor vars öden sammanlänkas med byggandet av en praktfull katedral. Med bred pensel målar Ken Follett upp medeltidens myllrande och färgstarka värld av sammansvetsade familjer, bönder, kungligheter, tjänsteflickor, riddare och munkar. 1100-talets grymma värld där skampålen stod mitt på torget, därvarje sår var dödshotande och barnen fick svälta ihjäl. En värld av makthunger, religiös fanatism, skönhetstörst, okunskap och vanliga hyggliga människors försök att klara sig från den ena dagen till den andra. I en rättfram och initierad berättelse skildrar Follett hur människorna i Kingsbridge tar sig an det väldiga projektet att resa kristenhetens högsta katedral.
  3. Lila Hibiskus – Chimamanda Ngozi Adichie
    Kambilis far Eugene Achike är en riktig hjälte. Han tar hand om de sina, han äger en tidning som oförskräckt kritiserar korruptionen och maktmissbruket i samhällets högsta skikt, han får pris av Amnesty International och skänker stora summor pengar till välgörande ändamål.
    Men i hemmet är han en tyrann. Han misshandlar sina barn och sin fru om de gör det minsta avsteg från det han betraktar som den enda sanna vägen: en hårdhänt och intolerant katolsk tro. Han har till och med stött bort sin egen far, eftersom denne hållit fast vid sina förfäders religion. Kambili och hennes bror Jaja får en aning om ett annat sätt att leva när de under en tid får bo hemma hos sin faster, som i sin kärleksfullhet och rättframhet är sin brors raka motsats. Denna aning om ett friare liv växer till ett uppror hos Kambili och Jaja. Familjens maktordning är plötsligt i gungning och en våldsam brytning blir mer och mer oundviklig.

 

Dream Count

Chiamaka är en nigeriansk reseskildrare som bor i USA. Ensam under pandemin tänker hon tillbaka på sina tidigare kärlekar, och hon brottas med de val hon gjort och ångern de väcker.
Chiamakas bästa vän Zikora är en framgångsrik advokat som aldrig misslyckats med något, förrän hon en dag – bedragen och med krossat hjärta – tvingas söka hjälp hos den hon trodde sig behöva minst av alla.
Omelogor, Chiamakas djärva och frispråkiga kusin, är en inflytelserik finanskvinna i Nigeria som plötsligt börjar ifrågasätta hur väl hon egentligen känner sig själv. Och Kadiatou, Chiamakas hushållerska, är stolt över att se sin dotter växa upp i USA – men utsätts för en ofattbar händelse som sätter allt hon har kämpat för att uppnå på spel.

Chimamanda Ngozi Adichie är en favoritförfattare och det fortsätter hon att vara. Jag tycker om hennes sätt att skriva om riktig svår ämnen och händelser utan att förlora sig i dem.
Jag har lite svårt att skriva om boken och tipsar istället er att läsa Mösstantens inlägg. Jag har helt enkelt väntat för länge med att skriva om boken.
Boken fick fyra stjärnor på Storygraph.

En smakebit på söndag: Mina vänner

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

I fredags när jag kom hem från jobbet blev jag jätteförkyld och har varit sjuk hela helgen med snuva och ont i huvudet. Ingen feber dock.
I lördags skulle jag och sambon varit till E & M på fest för att fira att deras altan som vi hjälpt till att bygga (med flera andra) äntligen är färdig. Men det blev ju inget av.
Så istället har vi varit hemma och jag har kollat på booktube, sett på tv-serier och läst ut Dream Count av Chimamanda Ngozi Adichie.

Denna veckas smakebit kommer från Mina vänner av Fredrik Backman som jag fick hem från Bokus i fredags. Från sidan 9:

Louisa är en tonåring, alltså den bästa sortens människa. Bevisen för detta är mycket enkla: Små barn tycker att tonåringar är de bästa människorna, och tonåringar tycker att tonåringar är de bästa människorna, de enda som inte tycker att tonåringar är de bästa människorna är vuxna. Vilket givetvis beror på att vuxna är den sämsta sortens människor.

En smakebit på söndag: Dream Count

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

I måndags var jag till Furuvik med Mya, Theo och Thor. Vi kollade på djuren, åkte radiobilarna, Draken, Spökjakten, Flodfärden och Tekopparna. Mya och Thor åkte Skytower också. På väg ut ur parken kollade vi på lemurerna och de två röda vari. Oj vad de sistnämnda hoppade, sprang runt och lekte. De var jättehögt uppe i trädet.
Thor följde med mig hem ooch lekte med katterna i några timmar.

I tisdags städade jag och sen kom Thor hit igen. Han lekte med katterna och sen gick vi till skolgården och spelade fotboll.
I onsdags började jag jobba igen och tog bussen till jobbet. Det är drygt när det fortfarande är sommartidtabell efersom de går var  20 minut och jag ofta missar när jag ska byta buss på stan eftersom den första bussen alltid är sen.
Det gick bra att börja jobba igen. Kul att träffa kollegorna igen och de nya lärarna i fyran.
När jag kom hem tog sambon och jag en kvällspromenad.

På tordagen var det riktigt varmt. Men det kände en inte av så mycket för vi har så kallt på skolan. Efter jobbet ringde Thor och frågade om jag ville följa med till Furuvik och bada. Så det blev kvällsbad.

I helgen har vi bara varit hemma. Jag har läst en del barnböcker som jag lånade hem från biblioteket i fredags. Vi har också fortsatt kolla på Shrinking och sett de tre sista avsnitten av Tordyveln flyger i skymningen.

Idag ar jag tränat och ska fixa lite med bloggen. Klockan fem ska vi till svärföräldrarna på middag.

Denna veckas smakebit kommer från Dream Count av Chimamanda Ngozi Adichie, från sidan 3:

I have always longed  to be known, truly known, by another human being. Sometimes we live for years with yearnings that we cannot name. Until a crack appears in the sky and widens and reveal us to ourselves, as the pandemic did, because it was during lockdown that I began to sift through my life and give names to long unnamed. I vowed at first to make the most of this collective sequestering: if I had no choice but to stay indoors, then I woukd oil my thinning edges every day, drink eight tall glasses of water, jog on the treadmill, sleep long, luxurious hours, and pat rich serums on my skin. I would write new travel pieces from unused notes, and if lockdown lasted long enough, I might finally have the heft I needed for a book.
But only days in, and I was spiralling inside a bottomless well.

 

Tisdagstrion: Afrika

Den här veckan är temat för tisdagstrion: Afrika

Fler trios finns hos  SkrivRobert på Mina skrivna ord som håller i Tisdagstrion.

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips!

Aya – Livet i Yop City

  1. Drömräkning – Chimamanda Ngozi Adichie
    Chiamaka är en nigeriansk reseskildrare som bor i USA. Ensam under pandemin tänker hon tillbaka på sina tidigare kärlekar, och hon brottas med de val hon gjort och ångern de väcker. Chiamakas bästa vän Zikora är en framgångsrik advokat som aldrig misslyckats med något, förrän hon en dag – bedragen och med krossat hjärta – tvingas söka hjälp hos den hon trodde sig behöva minst av alla. Omelogor, Chiamakas djärva och frispråkiga kusin, är en inflytelserik finanskvinna i Nigeria som plötsligt börjar ifrågasätta hur väl hon egentligen känner sig själv. Och Kadiatou, Chiamakas hushållerska, är stolt över att se sin dotter växa upp i USA – men utsätts för en ofattbar händelse som sätter allt hon har kämpat för att uppnå på spel.
  2. Livet i Yop City – Marguerite Abouet och Clément Oubrerie
    Ayas pappa vill att hans dotter snart ska gifta sig med en välbärgad karl. Men nittonåriga Aya drömmer om att bli läkare. Hennes två bästa väninnor Adjoua och Bintou däremot gillar att leva glatt tonårsliv i Elfenbenskustens största stad Abidjan. Deras liv kretsar kring mode och coola killar. De vill hänga, gå ut på kvällarna, dricka och dansa, och inte minst flörta med killar.
    Men vad ska de ta sig till när Adjoua rätt som det är blir på smällen? Och hur ska Moussa, den bortskämda odågan, berätta om ”olyckan” för sin far, som är en av landets rikaste män?
  3. Flickan med det magiska håret – Tolá Okogwu
    Tolvåriga Onyeka känner sig inte som alla andra. Hon är missnöjd med det mesta, hon får konstiga känsloutbrott utan förvarning och hon är blyg. Men det allra värsta är håret. Det är omöjligt att kamma och växer supersnabbt. Onyeka skäms för sitt hår men som tur är finns Cheyenne, kompisen som absolut inte bryr sig om vad andra tycker.
    Men ingen av dem hade någonsin kunnat föreställa sig att håret är … magiskt. När Onyeka räddar Cheyenne från att drunkna inser hon att hon inte bara är ”lite annorlunda” – hon har superkrafter.

Tisdagstrion: Trafikljus (en röd, en gul & en grön bok)

Den här veckan är temat för tisdagstrion ”Trafikljus (en röd, en gul & en grön bok).

Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk hos Ugglan & Boken så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.

Egentligen skulle jag klara mig med bara en bok:

Harlem Shuffle – Colson Whitehead Det är ju faktiskt en röd, gul och röd bok.

  1. The Radleys – Matt Haig Handlar om en familj som inte är helt vanliga. Mamman och pappan har mainstreamat som människor och sagt åt sonen och dottern att de är överkänsliga mot solljus m.m. Men de är egentligen vampyrer. Min favorit av Matt Haig.
  2. En halv gul sol – Chimamanda Ngozi Adichie Om tvillingsystrarna Olanna och Kainene är så olika som två tvillingsystrar kan bli. Vi får följa deras liv i Nigeria före,under och efter Biafrakriget. Så välskriven bok!
  3. Voyager – Diana Gabaldon När Claire återvänder till sin egen tid är hon gravid. Äktenskapet med Frank Randall återupptas och hon föder dottern Brianna, som är en avbild av sin far, den rödhårige skotske ädlingen Jamie.Åren går men med dottern Brianna som en ständig påminnelse om Jamie bleknar kärleken aldrig. När Frank dött gör Claire efterforskningar vilka tyder på att Jamie har överlevt det blodiga slaget vid Culloden. Claire vågar språnget igen.

Dear Ijeawele, Or A Feminist Manifesto In Fifteen Suggestions

Detta är en kort liten bok som jag lyssnade på medan jag tvättade fönstren i lägenheten. Det tar bara en timme att lyssna på den och det var den definitivt värd.

Författaren Chimamanda Ngozi Adichie har skrivit den som ett brev till en vän som vill ha hjälp med att uppfostra sin dotter feministiskt. Det är egentligen femton råd till nyblivna föräldrar. Vad är en feministisk förälder? Hur ser ett jämställt föräldraskap ut? Hur lär man sitt barn att bli tryggt i sig själv och inte låta sig begränsas av andras förutfattade meningar?

Boken borde ges till alla nyblivna föräldar. Jag tycker att råden är självklara och borde vara så för alla föräldrar. Men tyvärr är det ju inte det. Läs eller lyssna på boken! Den finns så klart översatt till svenska som Brev till en nybliven förälder: ett feministiskt manifest i femton punkter.

Chimamanda Ngozi Adichie har också skrivit Alla borde vara feminister (som är utskrift av hennes TED-talk) och de skönlitterära böckerna Lila Hisbiscus, En halv gul sol, Det som nästan kväver dig (novellsamling) och Americana. Jag har läst och gillat alla.

Jag gav den fem stjärnor på Goodreads!

 

Tematrio: Höstfärger i titeln

Den här veckan vill Lyran at vi ska:

Berätta om tre böcker som har någon av höstens färger i titeln! Var så långsökta ni vill i era tolkningar. Höstens färger är alltså gult, orange, rött och brunt.

  1. Half of A Yellow Sun av Chimamanda Ngozi Adichie är en bok om tvillingarna Olanna och Kianenne som utspelar sig under Biafrakriget. En av de bästa böckerna jag har läst.
  2. Röda rummet  av August Strindberg är en bok som jag borde ha läst för länge sedan. Har den stående i bokhyllan.
  3. Den röda ponnyn av John Steinbeck var en av de första böckerna jag läste av John Steinbeck.  Kommer ihåg att jag skrev en bokrecension om den på svenskan på högstadiet. Om en pojke och hans häst och så mycket mer.

Årets bästa bok?

IMG_6587[1]

Ifemelu och Obinze blir kära redan i tonåren i Nigeria. Hon får ett visum för att studera i USA, och meningen är att han ska följa efter. Men attacken mot World Trade Center kommer emellan. Män från afrikanska länder får ännu svårare att ta sig dit.
Det går för det mesta bra för Ifemelu, hon får vänner och har förhållanden, och startar en uppmärksammad blogg om öppen och dold rasism i USA. För aldrig har hon varit så medveten om begreppet ras som där. Obinze reser till Storbritannien men kastas ut för att han saknat papper. Till slut går det bra för honom också. Väldigt bra. Han blir en rik man i det demokratiska Nigeria, gifter sig och får barn. När Ifemelu återvänder hem är det oundvikligt att de återupptar sin förbindelse. Där ställs de inför sitt livs svåraste beslut.

Jag älskar den här boken! Vilket språk, vilka karaktärer. Jag kan inte förklara det bättre. Americanah kommer med största säkerhet att toppa min årbästalista för 2015. det är en berättelse om kärlek och svek, den öppna och den dolda rasismen i USA. Ifemelu säger själv i boken att hon aldrig tänkt  sig själv som svart förrän hon kom till USA. Och när hon återvänder till Nigeria upphör hon att vara svart igen. I Nigeria är hon ju en av majoriteten.

En riktigt, riktigt bra bok. Läs den!
Författaren har också skrivit:
  • Purple Hibiscus (Lila hibiskus)
  • The Thing Around Your Neck (Det som kväver dig)
  • Half of a Yellow Sun (En halv gul sol)
  • We Should All Be Feminists

We Should All Be Feminists

Chimamanda Ngozi Adichie är en av mina favoritförfattare och när jag såg den här lilla boken inne på The English Bookshop i Uppsala så måste jag köpa den. Boken är bara 52 sidor lång men är så välskriven. Hon drar paralleller från sitt eget liv både i USA och Nigeria. Mycket läsvärt!

A personal and powerful essay from Chimamanda Ngozi Adichie, the bestselling author of ’Americanah’ and ’Half of a Yellow Sun’, based on her 2013 TEDx Talk of the same name. What does ”feminism” mean today? That is the question at the heart of We Should All Be Feminists, a personal, eloquently-argued essay – adapted from her much-viewed Tedx talk of the same name – by Chimamanda Ngozi Adichie, the award-winning author of ’Americanah’ and ’Half of a Yellow Sun’. With humour and levity, here Adichie offers readers a unique definition of feminism for the twenty-first century – one rooted in inclusion and awareness. She shines a light not only on blatant discrimination, but also the more insidious, institutional behaviours that marginalise women around the world, in order to help readers of all walks of life better understand the often masked realities of sexual politics. Throughout, she draws extensively on her own experiences – in the U.S., in her native Nigeria – offering an artfully nuanced explanation of why the gender divide is harmful for women and men, alike. Argued in the same observant, witty and clever prose that has made Adichie a best-selling novelist, here is one remarkable author’s exploration of what it means to be a woman today – and an of-the-moment rallying cry for why we should all be feminists.
Jag läste boken under #Readorama.