Det är ingen hemlighet att jag tycker mycket om Chimamanda Ngozi Adichies böcker. Purple Hibiscus köpte jag i somras på The Uppsala English Bookshop men har sparat den för att riktigt kunna njuta av den. Nu på Pragresan blev den utläst. Och ja jag gillar den jättemycket. Den handlar om den 15-åriga flickan Kambili som lever i ständig skräck för sin far. Han är en omtyckt och respekterad katolsk man. Han är bl.a. ansvarig utgivare för en radikal tidning som kritiserar den Nigerianska regeringen och han har fått ett pris av Amnesty International. Men i hemmet är han en tyrann som misshandlar sin fru och 2 sina barn, Kambili och hennes bror Jaja.

Kambili lever ett mycket förtryckt liv med sin fanatiskt religösa far. Karln är en psykopat! Hans bestraffningar är inget annat än tortyr. Som när han skållar sina barns fötter med hett vatten för att de inte talat sanning. Jag tycker att mycket i boken påminner om Imamens dotter som jag nyligen läste. (Men där finns även sexuella övergrepp mot dottern, det finns inte i denna bok). Och hur han orsakar att sin frus missfall, vid flera tillfällen.

Kambilis och Jajas liv förändras föralltid när de får besöka sin faster Ifeoma och sina kusiner. Fastern är kristen men inte alls fanatisk och hon har inte tagit avstånd från sin far som är ”hedning” och tror på de gamla gudarna. I hennes familj får de uppleva en frihet som de aldrig förut varit med om. När en militärkupp gör det omöjligt att åervända hem på ett tag får de stanna längre hos fastern och också lära känna sin farfar. Men när fadern får reda på att farafadern finns där hämtar han hem barnen. Det blir början till slutet..

Boken är Adichies debutroman och utgavs första gången 2004. Nu måste jag bara köpa en egen kopia av The Thing Around Your Neck. Men det fåt bli när köpstoppet är över..

Denna bok läste jag som en del av Läsutmaning – Afrika i fokus.