I Ro, ett litet samhälle utanför Uppsala, trakasseras en familj av ett ungdomsgäng. Polis och skola står bredvid och ser på. Ingen förstår allvaret.
Isse och Adde är två unga killar som på olika sätt har det trassligt hemma. Som antagit varsin roll: den mobbande och den mobbade. Isse måste varje dag vara den starke. Adde måste varje dag bita ihop.

Det är en mycket obehaglig bok som jag inte kunde lägga ifrån mig. Jag blir arg på lärare och rektorn som inte tar sitt ansvar. På hur fruktansvärt fel det kan gå när ungdomar inte har det vuxenstöd de behöver. Två killar som är så lika varandra men som blir varandras fiender.

Jag tycker om att författaren berättar historien från både Addes och Isses perspektiv. Att allt inte är   svart eller  vitt.

Författaren Fredrik Hardenborg skrev så här om boken:

Jag ville skriva en berättelse som tog avstamp i det som hände i Rödeby 2007 då ett ungdomsgäng trakasserade en familj vilket ledde till att en av ungdomarna i gänget blev skjuten till döds. Jag ville skriva om människans behov av att dela upp verkligheten i gott och ont, sjukt och friskt, svart och vitt – men att verkligheten själv sällan ställer upp på den förenkligen. Jag ville skriva om barn som tvingas till att bli vuxna  alldeles för tidigt, om kärlek och drömmar och svek, och om den där förvirrade tiden som kallas tonår: Det blev en berättelse om allt detta, och den heter Ondskan är en blond pojke.

Det tycker jag han har lyckats med. En riktigt bra bok! En bok som var riktigt obehaglig att läsa men som jag inte kommer att glömma i första taget. Och det är författarens debutroman. Läs den ni också!

Tack till Kalla Kulor förlag för rec.exet.