På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.
Helgen har flugit förbi efter en vecka med snöskottning och mycket på jobbet. (som vanligt). Jag har tillsammans med en kollega blivit arbetsplatsombud och skyddsombud. Jag har varit atbetsplatsombud förut i flera år men inte på min nuvarande skola.
I torsdags råkade jag se att ett av mina favoritband skulle spela i Falun på Dalaslammer dagen efter. Så vi köpte biljett och åkte iväg efter 18.00. Det var lite trafik men ganska kallt. Vi kollade på Retribution, Blodskam och Vomitory. Retribution var jättebra men Vomitory var bäst! Vi träffade också vår kompis Y med hennes karl och vår andra kompis T som var där med sin syster. Kul att träffa trevligt folk.
Det gick bra att köra hem men vi var riktigt trötta när vi kom hem igen.
Igår tog jag en rejäl sovmorgon och åt sedan brunch framför booktube. Sen körde jag en massa tvätt, skrapade tapeter medan jag började lyssna på Angelz av Mons Kallentoft och dammsög. Sambon fixade smaskig mat teriakikyckling med vitlöksris och sedan var ddet dags för mig att åka till Sandviken med Mya för att se Peter Jöback & Ola Salo: A show extravaganza. Det var så mycket trafik till Göranssons arena att vi hoppade av 500-600 meter innan och gick sista biten.
Det var en helt otroligt show som var värd varenda krona! Extranumret när de sjöng Guldet blev till sand tillsammans var pricken över i.
Idag har jag inte gjort många knop. Har bara gosat med katterna, kollat på booktube och skrivit lite inlägg til bloggen. Jag hoppas kunna avsluta denna veckas smakebit Angelz av Mons Kallentoft idag.
Smakbiten kommer från sidan 7:
Ska jag dö nu, tänker Zack Herry och stirrar in i pistolmynningen som riktas mot hans huvud.
Jag vill inte dö.
Jag får inte dö.
Barnen behöver mig. Xavier, Eos.
Hebe behöver mig.
Mynningen är svart, ögonen bakom den ännu svartare, som om all missriktad godhet och ondska samlats i en enda förvirrad person, i en ännu mer förvirrad tid.
Men jag vill inte lämna tiden.