Smakebit på søndag: Bara lite till

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger och Mari på Flukten Fra Virkeligheten turas om att hålla i varannan vecka. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Jag blev kvar på jobbet flera timmar länge än vanlit i fredags. Dels för att det skulle fixas i klassrummet och för att jag behövde förbereda inför nästa vecka.
När jag stod och kopierade sprang en av mina gamla elever in och skrek på hjälp för att en av mina nuvarande elever blödde jättemycket från huvudet. Det visade sig att de hade kastat snöbollar på varandra och hen hade fått en ispräla i tinningen. Det slutade med att kollegan gjorde rent och bandagerade (tur att hans brorsa är ambulanssjuksköterska) och mamman fick komma och ta med hem till hälsocentralen.
På kvällen åkte jag sambon och E till Gasklockorna och kollade på Red Cell och Priest.

Jag blev jätteförkyld under kvällen. Så igår blev det inget julbak som jag och Mya hade tänkt göra med Theo och Thor utan jag satt bara hemma och läste ut Number 11 och Livet som en dyslektiker.
Vi tittade också på två avsnitt av NOS4A2. Riktigt bra!
Kvällens middag blev hamburgare från Bro Burger. Mums!

Idag har jag kollat på Booktube medan jag har klippt ut julgranskulor i form av röda cirklar som klistras ihop och numreras från 1-24. I varje kula döljer sig en gåta som barnen ska få försök luska ut.

Dagens smakbit kommer från Bara lite till av Simona Ahrnstedt, från s 5:

Stella Wallin hade faktiskt inte trott att det kunde hända henne. Mycket skit hade hon varit med om. Men detta? Varenda kvinna trodde väl att just hon inte skulle drabbas. Att just hon inte skulle vara så dum, ointelligent och fruktansvärt godtrogen.
Fast tydligen var hon just det.
Stella var i chock. Nej, hon var arg. Nej. Hon var både i chock, och arg.