Boken är uppdelad i tre delar och den första delen utspelar sig i en simhall. Vi får först en presentation av alla simmarna och så händer något. Plötsligt uppstår en spircka på botten i bassängen. Hur har den kommit dit? Vad betyder den? Vad ska göras?
Ägarna av simhallen övertygar alla att det inte är någon fara  men sedan blir det fler och fler sprickor..

Den andra delen handlar om Alice, en av simmarna, som drabbats av en demenssjukdom. Hur hon drabbas av den och hur hon försöker fortsätta sitt liv ändå.

Den tredje och avslutande delen handlar om en dotter som försöker nå fram till sin mamma som bor på ett demensboende. Mamman är Alice som varit med i de tidigare delarna.

Jag tycker verkligen om Julie Otsukas sätt att berätta. Översättaren Helena Fagertun har gjort ett fantastiskt jobb. Boken är så kort, 172 sidor, men innehåller så mycket.
Jag tror att sprickan som uppstår så mystiskt i simhallen symboliserar hur de första tecknen på demens uppstår och hur lätt det är att försöka bortförklara dem.

Jag gav boken fyra stjärnor på Storygraph.  Julie Otsuka är författare och jag har läst Vi kom över havet av henne och jag tror att jag läst När kejsaren var gudomlig.