På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag.  Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Mia på Mias bokhörna har blivit den nya samlingspunkten för våra smakebitar.

Det var kortrvecka på jobbet i och med att det var långfredag i fredags och nu är jag ledig nästa vecka eftrsom det är påsklov. Jag deltar i Påskläsutmaning 2026 som Mias bokhörna håller i och har prioriterat läsning när jag inte umgåtts med familjen.
Så jag har läst The Lost Story av Meg Shaffer (förra veckans smakebit), Done and Dusted och Swift and Saddled av Lyla Sage och Nigeria Jones av Ibi Zoboi. Jag har också börjat läsa Döden tar semester av Carina Burman.

Denna veckas smakebit kommer från James av Percival Everett, från sidan 9:

Those little bastards were hiding out there in the tall grass. The moon was not quite full, but btight, and it was behind them, so I could see them plain as day, though it was deep night. Lightning bugs flashed against the black canvas. I waited at Miss Watson’s kitchen door, rocked a loose step board with my foot, knew she was gouing to tell me to fix it tomorrow. I was waiting there for her to give me a pan of corn bread that she had made with my Sadie’s recipe. Waiting is a big part of a slave’s life, waiting and waiting to wait some more. Waiting for demands. Waiting for food. Waiting for the end of days. Waiting for the just and deserved Christian reward at the end of it all. 
Those white boys, Huck and Tom,  watched me. They werec always playing some kind of pretend game where I was either a villain or prey, but certainly their toy.