Julen 1983 skakas en villa i skogarna utanför Norrköping av ett våldsamt bråk och en hemlighet trillar ut ur en mamma. En pojke som heter Andrev får veta att hans pappa inte är hans pappa. Den riktiga bor i ett land långt bort och har hår ner till axlarna. Som en indian, säger mamman och tecknar mot armbågen för att pojken ska förstå.   Det brusar i pojken för det är det bästa han har hört. Det känns som att han är pojken i en bok om en pojke som får veta att hans pappa är kung i ett magiskt land och att en ande ska komma för att ta med honom dit. Men det kommer inga andar, bara nya pappor som inte är hans.

Jag lyssnade på författaren Andrev Walden när han pratade om boken på Gävlit i november. Jag blev nyfiken på boken men kom mig inte för att läsa den förrän nu. I och för sig har det bara gått lite mer än 1,5 månad sedan dess.
Jag växlade mellan att lyssna på boken, med Gerhard Hoberstorfer som uppläsare, och att läsa den på iPaden.

Walden är mycket skicklig på att skildra en väldigt våldsam och svår barndom på ett humoristiskt och lättsamt sätt. Det skiner dock igenom hur svårt det har varit. Hur utsatta Andrev och hans syster var. Hans olika ”pappor” är alla hemska. Mamman blir misshandlad och även barnen.
Allt är beskrivet ur ett barns perspektiv och det är nog därför det inte känns så hemskt. Barnet Andrev förstår inte hur illa det är. Det här är ju hans normala.

Boken fick 4,5 stjärnor på Storygraph. Jag läser gärna mer av författaren. Boken fick Augustpriset i kategorin Årets bok 2023.