Eufori är en fantasi om Sylvia Plaths sista år i livet. I en rasande, böljande, bångstyrig text möter vi Plath: förtvivlad, uppspelt, svartsjuk, grandios. Här ryms kärleken till barnen, längtan efter att få skriva och frustrationen över maken Ted Hughes ovilja att dela ansvaret. Hennes författarskap får alltid stå tillbaka för hans, men hennes inre monolog visar en konstnär av ovanlig kaliber.

I och med att jag vet att Sylvia Plath (i det verkliga livet) tog sitt liv medan hennes barn befann sig i samma lägenhet så är det väldigt olyckbådande och mörkt att läsa boken.
Jag ogillar (hatar!) Ted Hughes som lämnar henne i den situationen hon men jag tycker det ör ännu värre att han lämnar barnen med en uppenbart psykiskt sjuk kvinna som varken kan eller orkar ta hand om sig själv eller dem.

Jag hade svårt att ta mig genom boken. Kunde inte riktigt med språket.

Eufori tilldelades Ausgustpriset i den skönlitterära kategorin 2021. Elin Cullhed är författare till boken och jag har inte läst något annat av henne. Den fick 3,5 stjärnor på Storygraph.