Den här veckan blir förhoppningsvis lite lugnare. Det är inga extra möten ( vad jag vet nu).
Men jag har glömt planeringskalendern hemma så det blir att åka hem efter jobbet.
Nu blir det Mr Tourette och jag.
Författar Arkiv
Böcker jag vill läsa (och äga ) # 3
Jag har läst den på svenska, tror jag. Eller var det på engelska?
Jag läste nog aldrig klart den här för att jag blev så irriterad på Emma. Kanske borde jag ge boken en ny chans i den här upplagan?
Fin!
Har aldrig läst den här, men vill.
Har läst men vill äga.
Samma som ovan.
Lika igen.Reservations bonanza på bibblan
Efter jag läst ut Dagar av hunger av Delphine De Vigan blev jag sugen på att läsa mer av henne. Alltså surfade jag in på HelGebibliotekets hemsida och reserverade hennes andra böcker Underjordiska timmar och Ingenting kan hindra natten. Då kom jag på att Sekwa ger ut en massa bra böcker så då surfade jag vidare till deras hemsida och kollade. Resultatet? Följande böcker reserverades:
- Bombyx – Ann Rambach
- Vi ses på Place De La Sorbonne – Justine Levy
- Allt jag önskar mig – Grégoire Delacourt
Men ger inte Styxxförlag ut en massa bra böcker också? Jag surfade in på deras hemsida och kollade.
- Borde vara död – Paul Eggers
Så kom jag på att The Black Box var en bra bok och att jag blivit sugen på att läsa mer Harry Bosch:
- Räven (Echo Park) som jag nog inte läst ändå..
- The Overlook
Sen gick det av bara farten och de här blev reserverade också:
- Dödsdömd – Damien Echols
- Doktor Joseph – Andreas Roman
- Halvblod – Sofie Trinh Johansson
- Safirblå -Kerstin Gier
- När duvorna försvann – Sofi Oksanen
Bibliotek är farliga även online…
Dagar utan hunger
Laure är 19 år och anorektiker. Hon befinner sig i sjukdomens slutstadium. Efter att hon mött en skicklig intuitiv läkare går hon till slut med på att lägga in sig på sjukhus. När hon läggs in väger hon 36 kg till sina 175cm. Hennes kropp har nästan lagt av helt och hållet. Hon fryser konstant, har 80 i övertryck och låg puls. Hon orkar inte prata länge.
Väl på sjukhuset blir hon sondmatad dygnet runt. Hennes kropp klarar inte av att ta upp näring ur maten. Det är en för stor ansträngning.
Man får följa Laures gradvisa tillfrisknande under de tre månader hon befinner sig på sjukhuset. Men det är inte lätt. Hon måste bearbeta sin barndom och försöka förstå varför allt gick så fel.
Laure blir mer eller mindre besatt av sinläkare. Hon blir faktiskt förälskad i honom och ser honom som en hjälte. Hon dagdrömmer om att han ska ta henne i sin famn. Längre än så verkar inte drömmarna gå.
På sjukhuset finns fler patienter med anorexi. Fatia som fått flera återfall i sjukdomen och Corinnne som är ung som Laure. De blir hennes vänner. Det finns också ”den blå damen” en otäck kärring som ”bara är ärlig” och säger fruktansvärda saker till Laure.
Jag måste säga att det är lite mystiskt med den där sjukdomen du har. Om man ens kan kalla det en sjukdom..Om jag hade ett sådant barn skulle jag ha tuktat det illa kvickt, det lovar jag…
Man får ändå säga att folk som du kostar sjukhuset en hel del. Med alla kosttilägg, alla undersökningar, enkelrum, hela baletten, och alltihop bara för rent psykiska problem…
Bara för rent psykiska problem. Det finns inget bara med psykiska problem.
Boken är skriven av Delphine De Vigan och utgavs först under pseudonymen Lou Delvig. Den är till viss del självbiografisk. Författaren har skrivit sex romaner, No och jag , Underjordisk timmar och Ingenting kan hindra natten finns översatta till svenska. Jag har läst och älskat No och jag (recension här). Nu när jag vet att Dagar utan hunger är självbiografisk kan jag tycka att det är intressant att mamman i No och jag lider av depressioner. Mamman i Dagar utan hunger lider också av psykiska problem.
Dagar utan hunger är lättläst trots sitt svåra ämne. Jag tycker om De Vigans språk. Boken är utgiven på Sekwa förlag.
I äldre litteratur och forkning om anorexia och bulimi sa man ju att det var mammans fel. Att hon inte knutit ann till barnet på rätt sätt. Snacka om att skuldbelägga mödrarna. Vad papporna hade för roll togs liksom aldrig upp till diskussion.
Boken påminner mig om en svensk bok jag läste för många år sedan. Jag tror att det var en ungdomsbok om en tjej som får anorexia. Efter lite googlande tror jag att det kanske är Evelyn Spöke av Maria Hede. Jag läste många böcker om anorexia när jag gick på gymnasiet. En av mina kompisar i klassen led av det. Tyvärr klarade hon sig inte..
Tur att helgen är här!
Jag är helt slut efter den här veckan. Det har varit för mycket på jobbet helt enkelt. Jag har inte orkat läsa något förutom Close-up. Lite Grapes of wrath har också blivit läst. Men annars har jag inte orkat med något alls. Kan ju bero på att ja jobbad extra länge flera dagar.
I morse började jag läsa Dagar utan hunger av Delphine De Vigan. Jag läste den på tåget till jobbet och hann med halva boken. Det är det bästa läsflytet jag haft det här veckan.
Idag var jag och sambon på Brasserie Absint (Winn Hotels restaurang) där det är crazy Friday mellan 16-18 då allt är 50% billigare. Vi drack ett glas rött, sen åt vi varsin förrätt. Sambon åt carpaccio och jag åt nått med lax. Sen tog vi tt glas champagne i väntan på huvudrätten som var grillat biff med pommes, bea och haricot verts.Mmm
Nu ska jag snart sova för jag är så trött.
Men imorgon ska jag på vinkväll hos A med T. Det ska bli så kul. Kanskse dyker Mya oxå upp. Innan des ska det slappas och sovas.
Death Metal Breakfast
Busy week
Det är full fart på jobbet den här veckan. Kollegan är ledig den här veckan men vi har fått en vikarie. Det är en av mina lärarstudenter så det fungerar jättebra. Samtidigt så har jag min nadra lärarstudent hos mig som är ute på sin VFU (Verksamhets Förlagda Utbildning). Att ha en lärarstudent hos sig får mig verkligen att reflektera några extra varv på hur lektioner planeras och utförs. Det är också en stor hjälp i arbetet. I allafall när de kommit en bit i utbildningen och känner sig säkrare. Fast min andra läörarstudent som bara pluggar sin andra termin är helt otrolig. Snacka om att ha rätt egenskaper.
Igår var det arbetslagsledarmöte och som vanligt ligger alltför stor fokus på högstadiet. Det är viktigt att vi andra får veta vad som händer, men vissa saker har vi verkligen inte med att göra. En av punkterna var iallafall skolavslutningen som brukar hållas på torsdagkvällen. men som nu skulle flyttas till fredagmorgon för gymnasieskolan ska ha studenten på torsdag och ledningsgruppen (alla rektorer i kommunen) var oroliga att fulla studenter skulle dyka upp och förstöra avslutningen. Vi får väl se hur det blir med det. Vi har ju haft student och avslutning på samma dag förr och det har aldrig varit något problem..
Idag var det lite snurrigt under skoldagen eftersom tvåorna skulle på sinskola med vikarie + en extra personal. Ett av barne har diabetes så matsäck och mediciner måste med. Sen har jag en till elev i klassen som också har diabets och som inte tar insulinsprutorna själv utan måste få hjälp med det. Vi har en assistent anställd till dem men hon jobbar halvtid och börjar 9.30, simskolan börjar 9 och man måste åka buss dit. Det är bara jag och assistenten som kan ta sprutorna på eleven än så länge.
Strax före lunch var bägge barnen på skolan igen och båda blev ”låga”. Så det blev lite intensivt där ett tag. Det är sällan de får lågt blodsocker samtidigt.
På eftermiddagen var den femte träffen för läsförståelsecirkeln. Den var givande som vanligt och boken vi läser är mycket givande och innehåller både teori och tips. Nu ska vi använda oss av någon metod, genomföra några lektioner och skriva ihop lite. Jag känner verkligen att jag har och kommer få nytta av den här kursen och boken.
läs här för info om boken.
Imorgon blir det ett utvecklingssamtal och möte efter lektionerna. Men jag tänker ta ut min extratid fråni måndags då jag jobbade över 1 timme föratt vara med på arbetslagsledarmötet.
På torsdag ska jag på en utbildningsdag mellan 9-16. Det ska bli riktigt intressant men jag måste hinna planera för alla lektionerna på torsdagen åt vikarien. Det blir lite tajt med tid. Utbildningsdagen ska handla om NPF (Neuro Pyskriatiska Funktionshinder).
Sedan ska det bli skönt med fredag och helg. Det känns som om hjärnan får jobba lite väl nu efter påsklovet. Full fart framåt. Tur att man har världens bästa jobb som ger så mycket. Man får så mycket tillbaka av eleverna och när man ser dem lyckas. 🙂
The Ranger
Vilken fin bild va?
Boken handlar om Quinn Colson som är just en ranger i den amerikanska armén. Han har varit det i ungefär 10 år och har tjänstgjort både i Irak och Afganistan. Han har inte varit hem till sin hemstad i Tibbehah County på nästan 7 år. Under hans bortvaro har staden tagits över av korrupta män som låtit staden förfalla och det är gäng som framställer och säljer crystal meth. Quinn har återvänt för att närvara vid sin morbrors beravning. Morbrodern var stadens sheriff sedan många år. Tydligen har han tagit sitt liv..
Men hans ungdomskompis Lillie Virgil anser att det inte var självmord utan mord. Under dagarna som följer kommer Quinn att upptäcka sanningen om sin morbror, sin familj, sin hemstad och sig själv. Nu kan han inte backa undan utan måste göra det som är rätt. Vad som än händer honom själv.
Quinn är en tuff kille med ett stort hjärta. Boken börjar egentligen med när han kör till staden. På vägen håller han på att köra på en ung gravid kvinna. Quinn är en sån snäll kille att han ger henne skjuts in till stan, ger henne mat och betalar ett hotellrum till henne. Tjejen, Lena, kommer att vara en av huvudpersonerna i boken.
Ligan som framställer och säljer crystal meth är riktig white trashkillar och rednecks. De är rasister och ledaren är galen. Det är extra bra när uppläsare är så bra och har olika röster åt karaktärerna.
Min favorit förutom Quinn är hans kompis Boom och polisen Lillie. Quinns ex Anna-Lee är en riktig bitch däremot. Quinn gillar jag för att han bryr sig om alla som behöver hjälp. Han är väldigt mån om sin morbrors hund och känner obehag inför att skjuta skurkarnas hundar om de anfaller . Som tur är blir det aldrig aktuellt. En massa kor och kalvar dör däremot… Men det är inte Quinns fel.
The Ranger är första delen i en ny serie av Ace Atkins. Jag har aldrig läst någon bok av honom förr, men jag läser gärna nästa bok i serien. De påminner om Lee Childs böcker om Jack Reacher. Båda är/har varit armékillar, båda är good guys med ett stort hjärta och båda är inte rädd för att ta i med hårdhandskarna. Men Reacherböckerna är ännu bättre. 🙂
Harry Bosch
1992 var det undantagstillstånd i Los Angeles på grund av misshandeln av Rodney King. Det var kravaller och plundringar. Harry Bosch fick åka runt och utreda mord på mord under de här tre dygnen. En kvinnlig reporter Annika Jespersen från Danmark hittas mördad.. Tyvärr lyckas de inte lösa fallet.
Nu 20 år senare arbetar Bosch på Open-unsolvedavdelningen. Han börjar utreda fallet igen, men hans överordnande är inte nöjda. De vill bli av med Bosch och hans chef tar till vad som helst. Bosch blir tvungen att smyga med utredningen samtidigt som han själv blir utredd av internutredningen.
Boek handlar ocksp mycket om Bosch relatin med dottern Maddie. Hon är sexton år nu och Bosch har inte riktigt lärt sig hur han ska agera som pappa. Det handlar också ganska mycket om hans förhållande med Hanna Stone och hans problem att binda sig.
Jag har läst flera av Boschböckerna. Det här är den 17:e boken och jag har nog läst till och med den tolfte. Nu lyssnade jag på den här och det fungerade bra. Jag blev sugen på att läsa de andra böckerna också.
Böckerna heter:
- The Black Echo / Svart eko
- The Black Ice /Svart is
- The Concrete Blonde /Dockmakaren
- The Last Coyote / Den sista prärievargen
- Trunk Music / Återkomsten
- Angels Flight / Fallen ängel
- A Darkness More Than Night / Mörkare än natten
- City of Bones / Dödens stad
- Lost Light / Skuggspel
- The Narrows/Fällan
- The Closers /Fallet avslutat
- Echo Park / Räven
- The Overlook/ Hotet
- The Brass Verdict / Gatans lag
- 9 Dragons / 9 drakar
- The Drop / Fallet
- The Black Box
Författare är Michael Connelly och han har även skrivit böckerna om försvarsadvokaten Mickey Haller.
Back to The skola
Efter tio dagars ledighet är det dags att börja jobba igen. Det blir 3 långa dagar. Idag är det arbetslagsledarmöte, imorgon är det Läsförståelsecirkeln och på onsdag är det föreläsning om ADHD.
Men det ska bli skönt att börja igen.
Som vanligt har jag sovit dåligt i natt. Det blir att lyssna på The Ranger nu.