Vindens klagan

Isfolket var ättlingar till tengel den onde som ingått en pakt med djävulen och med det sålt sina efterkommande till ondskan. Det sas att de var förtappade, avlade av is och i satans tjänst. Kolgrim Meiden av Isfolket var hårt drabbad av Isfolkets onda arv och besatt av tanken att få tag i skatten som gått i arv genom generationer. Först måste han dock röja undan den rättmätige arvtagaren, sin egen bror.

Det här är den bästa delen jag har läst av serien. Jag gillade hur Kolgrim avporträtterades och hans historia. Men jag tycker fortfarande att 64 sidor är för lite  för att få med allt. Speciellt som Gabriellas och Tarjeis historier också ska hinnas med.

Raymond Husac har illustrerat serien och arbetat om texten. Hans fru Mona Husac har färglagt bilderna.
Boken fick tre stjärnor på Storygraph.

De andra delarna i serien heter:

  1. Förbannelsen
  2. Sol Angelica
  3. Tisteln och Rosen
  4. Vindens klagan
  5. Ont blod
  6. I månens sken
  7. Hugsot
  8. Villemo
  9. Wallars hämnd
  10. Snapphanarna
  11. Vägen hem

 

Tisteln och Rosen

Isfolket var ättlingar till Tengel den onde som ingått en pakt med djävulen och med det sålt sina efterkommande till ondskan. De sas att de var förtappade, avlade av is och i satans tjänst.

 

Sol Angelica

Isfolket var ättlingar till Tengel den onde som ingått en pakt med djävulen och med det sålt sina efterkommande till ondskan. De sas att de var förtappade, avlade av is och i satans tjänst.

Sol av Isfolket, den unga, vackra häxan var redo att ge sig ut i världen för att finna sina likar vid Brösarps backar, redo att möta mörkrets makter och dess furste. Men det var en farlig tid för Isfolkets drabbade då häxjakten rasade för fullt i norden.

Boken är baserad på den tredje delen i Sagan om Isfolket av Margit Sandemo. Tengel och Silje finns med men det är Sol som är huvudpersonen. Här är det inte lika mycket handling som ska få plats men det hjälper inte. Det här var inte bra! Jag får ingen känsla för karaktärerna och allt blir så stolpigt.

Raymond Husac har illustrerat serien och arbetat om texten. Hans fru Mona Husac har färglagt bilderna.

De andra böckerna i serien heter:

  1. Förbannelsen
  2. Sol Angelica
  3. Tisteln och Rosen
  4. Vindens klagan
  5. Ont blod
  6. I månens sken
  7. Hugsot
  8. Villemo
  9. Wallars hämnd
  10. Snapphanarna
  11. Vägen hem

Boken fick två stjärnor på Storygraph.

Förbannelsen

Förbannelsen är baserad på Margit Sandemos Isfolketserie och författarna/illustratörerna har samarbetat med Sandemo.
Förbannelsen är baserad på de två första böckerna i Isfolketserien (Trollbunden och Häxjakten).

Serien handlar om  Släkten Isfolket som stammar från en man som kallas Tengel den onde och enligt legenden sålde han sin själ till djävulen genom en häxbrygd, kokt på alla möjliga örter. Tengel den onde grävde ner kitteln, ingen vet var. Men det sägs att om man finner kitteln så bryts förbannelsen. Till följd därav drabbas ungefär en person i varje generation av det onda arvet, vilket oftast innebär speciella krafter, ett särpräglat utseende (vissa drabbade upplevs av omgivningen som monster medan andra anses enormt vackra) och ibland även ett ont sinnelag.

I Förbannelsen får vi möta 17-åriga Silje som är ensam i världen efter hennes familj dött i pesten. När hon andrar runt ensam hittar hon ett en liten flicka bredvid en död kvinna och tar hand om flickan. De hittar också ett övergivet spädbarn som Silje räddar. Sedan träffar de en man med ett mycket speciellt utseende som ber om Siljes hjälp för att rädda en ung man som han påstår är hans bror. Silje och barnen får hjälp att komma till en gård där de bor under en tid. Silje får veta att den underliga mannen är Tengel av Isfolket och han tar med henne och barnen till innan det blir för farligt och hon och barnen får följa med till Isfolkets dal. Vi får också veta att flickan, Sol, som Silje räddade är Tengels systerdotter.
Sedan får vi vara med om när deras barn föds och när de måste fly från Isfolketsdal.

Hela serien går ut på att Tengel (den gode) och Silje är det nya Isfolkets ursprung. Serieromanen är väldigt kort och mycket handling ska tryckas in på 64 sidor. Jag tror inte en förstår så mycket av handlingen om en inte har läst originalserien. Det fattas för mycket. Språket är inte speciellt bra heller. Det är stavfel, konstig meningsbyggnad och annat.

Raymond Husac har illustrerat serien och arbetat om texten. Hans fru Mona Husac har färglagt bilderna.
Boken fick 2,5 stjärnor på Storygraph.

De andra delarna i serien heter:

  1. Förbannelsen
  2. Sol Angelica
  3. Tisteln och Rosen
  4. Vindens klagan
  5. Ont blod
  6. I månens sken
  7. Hugsot
  8. Villemo
  9. Wallars hämnd
  10. Snapphanarna
  11. Vägen hem

 

En smakebit på söndag: På en tyst gata

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese�Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Det har varit min första hela semestervecka och jag har hunnit med en hel del. I måndags var jag med Mya och kollade på IK Huges herrar när de spelade mot Brynäs IF FK som slutade 4-0.

I onsdags var jag med Mya, Theo och Thor pÃ¥ Järnvägsmuseumet i Gävle. Vi åkte rälsbuss och fick se och lära oss en massa om tåg.

I torsdags åkte vi till Furuvik där vi kollade på djur, åkte karuseller och badade.

Igår var det fotboll hela dagen då Thor hade sammandrag (spelade 5 matcher) och Theo spelade en match på kvällen.

Idag har var jag och sambon till våra kompisar och hjälpte till med deras altanbygge.

Denna veckas smakebit kommer från På en tyst gata av Seraphina Nova Glass, från sidan 7:

Det händer aldrig något i Brighton Hills. Nåja, inget som syns utåt i alla fall. Det viskas och pratas bakom stängda dörrar, rykten virvlar runt och folk tittar misstänksamt på varandra, men på ytan är allt blankt och fint.   Men om man gräver lite är det fullt av desperata kvinnor som vänder bort blicken från sina makars otrohetsaffärer bara för att kunna behålla sina Gucci eller Birkin, där finns pappor som köper kokain från tonåringar för att orka med sina trista, själsdödande jobb. Och Abby Rosen, vars barnflicka stal hennes trekaratsdiamant och ersatte den med en kubisk zinkonia utan att Abby någonsin upptäckte det. Och Martin Landry, som rymde med sin sjutton år gamla styvdotter. Det är såna historier, och tusen till, som puttrar bakom fasaden  på denna ensliga, okända plats. Vem kan säga vad som är sant? Folk verkar alltför färglösa och ytliga för att vara intressanta, men det är defenitivt något som pågår bakom allt det där tillättalagda.

 

The Chase

 

”Are you listening, Warden?”
”What do you want?”
”I want you to let them out.”
”Which inmates are we talking about?”
”All of them.”

With that, the largest manhunt in United States history is on. In response to a hostage situation, more than 600 inmates from the Pronghorn Correctional Facility, including everyone on Death Row, are released into the Nevada Desert. Criminals considered the worst of the worst, monsters with dark, violent pasts, are getting farther away by the second.

John Kradle, convicted of murdering his wife and son, is one of the escapees. Now, desperate to discover what really happened that night, Kradle must avoid capture and work quickly to prove his innocence as law enforcement closes in on the fugitives.

Death Row Supervisor, and now fugitive-hunter, Celine Osbourne has focused all of her energy on catching Kradle and bringing him back to Death Row. She has very personal reasons for hating him – and she knows exactly where he’s heading…

Jag läste den här boken under en månads tid och den vann inte på det. Jag har läst flera andra böcker av författaren Candice Fox som jag har tyckt om men den här var väldigt ojämn.
Jag tyckte att de flesta karaktärerna var väldigt endimensionella till en början. Celine hatar ju Kradle och vi får ju till slut veta varför. Men hon är så enkelspårig och ska absolut jaga rätt på Kradle som väntat på sitt avrättning efter att ha blivit dömd för morden på sin f.d. fru, sin svägerska och sin son.  Hon vill prioritera honom över andra massmördare som mördat många fler. Kradle har alltid hävdat att han är oskyldig men Celine tror inte på henne och har trakasserat honom sedan hans första dag på anstalten.
När US Marshal Trinity Parker som fått uppdraget att fånga alla rymlingar kommer till fängelset så kommer hon och Celine på kollisionskurs. Det hela beskrivs så otroligt löjligt och barnsligt. Två vuxna kvinnor som förolämpar varandra och beter sig som omogna tonåringar och det slutar med att Trinity slår Celine i magen.
Trinity är med då och då i hela boken och hon utvecklas inte utan fortsätter att vara en karikatyr.

Jag tyckte om att läsa om John Kradle och hans kamp att rentvå sig själv och få veta vad som egentligen hände när hans familjemedlemmar mördades. Men det är alldeles för många andra karaktärer med.
Bland annat en lurendrejare som ”råkade” slå ihjäl sin flickvän och som Celine tar hjälp av för att få tag i Kradle. Celine har verkligen inga spärrar alls. Tills hon gör en helomvändning och börjar tro på Kradle.

En väldigt ojämn historia som lyfter på slutet. Jag tyckte om hunden som blir Kradles följeslagare.

Boken fick 3,5 stjärnor på Storygraph.

Hjortronmyren

1938 tvingas den unga flickan Siv bli kocka i en skogshuggarkoja i Västerbotten. Långt ute i skogen i sträng kyla ska hon hålla rent och sätta mat på bordet till tio män. Det blir en omvälvande upplevelse där både frigörelse och hennes livs kärlek väntar.

2022 skickas Uppsalabon Eva till Västerbotten av sin arbetsgivare för att dämpa vilda protester mot en av skogsbolagets avverkningar. När motsättningarna skärps måste hon möta media, miljöaktivister och samebyn, men i spåren av konflikten hittar hon också ledtrådar till sin egen släkthistoria.

Jag började lyssna på boken när jag tränade och sedan övergick jag till att läsa den. Jag tyckte verkligen om att läsa om Sivs upplevelser och försöka förstå hur de hörde ihop med Evas berättelse i nutiden.
Jag tyckte om att författaren tar upp skogssamernas situation och hur de mer eller mindre tvingades bort från renskötseln.
Den var lättläst och svår att lägga ifrån sig.

Författaren heter Ulrika Lagerlöf och Hjortronmyren är den första delen i Timmerfolk-sviten. Nästa bok i serien heter Blekjorden och den kommer jag att läsa.
Hjortronmyren fick fyra stjärnor på Storytel.

Tusen trådar

När Neneh Cherry 1988 slog igenom med låten Buffalo Stance gick det en skälvning genom musikvärlden. Det var i samband med framträdandet i det brittiska teveprogrammet Top of the pops som hon iklädd behå och jacka i guld, vita sneakers, tajt svart kjol och med en sjumånaders gravidmage i vädret levererade en låt och en show som tog tittarna med storm. Musiken och hela hennes uppenbarelse fick britterna att sätta kvällsteet i halsen och det tog inte lång tid innan låten började klättra på alla västvärldens topplistor.

Det här är Neneh Cherrys berättelse om den tiden men också om att navigera som ung svart kvinnlig artist, om mödraskap och om konstnärliga samarbeten. Om att vara svensk, men att känna sig lika hemma i Skåne och Stockholm som i Sierra Leone, New York och London. Här berättar hon sin unika familjehistoria som spänner över tre generationer av konstnärer och musiker.

Neneh Cherry, född 1964, är musiker, rappare, sångerska och DJ. Hon tillbringade sin uppväxt mellan Stockholm, Skåne och New York men flyttade som femtonåring till London som blev hennes bas. Hon har samarbetat med en lång rad artister, till exempel The Slits, Rip Rig + Panic, Youssou N’Dour, Tricky och Massive Attack.

Jag lyssnade på boken genom Storytel med Neneh Cherry som uppläsare. Det var en väldigt intressant och lättlyssnad. Boken är skriven på engelska men har blivit översatt till svenska av Åsa Brolin.
Den handlar om hur det är att växa upp i en kreativ konstnärsfamilj med konstnären Moki Karlsson Cherry och musikern Don Cherry som pappa. Cherry är inte Nenehs biologiska pappa utan det är Ahmaduh Jah (som är pappa till Titiyo). Neneh och hennes lillebror Eagle-Eye flyttar runt i världen med sina föräldrar. De är alltid där det händer saker konstnärligt och musikaliskt som The Chelsea Hotel i New York och Chateau Marmont i Los Angeles. Ibland har de det riktigt jobbigt speciellt när Don halkar tillbaka i sitt heroinberoende med jämna mellanrum. men de återvänder hela tiden till Tågarp och den gamla skolan de bodde på i perioder.( Cherrys mamma behöll boendet till sin död 2009.)
Neneh själv är också med om väldigt jobbiga händelser.
Men bokens stora budskap är kärleken till familjen, till musiken och till vännerna.
Det är väldigt många kända personer som dyker upp i hennes liv. Jag lärde mig så mycket om Neneh Cherry och hennes musikaliska resa.

Boken fick fyra stjärnor på Storygraph.

The Lincoln Highway

I juni 1954 körs artonårige Emmett Watson hem till Nebraska av fångvaktaren på arbetslägret där han precis avtjänat femton månader för ofrivilligt dråp. Hans mor är sedan länge ute ur bilden, hans far har nyligen gått bort, och familjegården är utmätt av banken. Emmetts plan är att ta med sin åttaårige lillebror, Billly, till Kalifornien för att börja om på nytt. Väl framme i Nebraska upptäcker Emmett att två av hans vänner från lägret har gömt sig i bagageutrymmet på fångvaktarens bil. Tillsammans har de gjort upp en helt annan plan för Emmetts framtid, en som kommer att ta dem på en ödesdiger resa i motsatt riktning: till New York City.

Emmett har suttit på arbetslägret för han dömdes för dråp. Vi vet inte från början vad som hänt men snart får vi veta mer. Emmett tycker att han aldrig kommer att kunna betala av skulden för vad han gjort. Men nu vill han starta ett nytt liv med sin lillebror Billy.
Billy är verkligen en karaktär. En jättesmart, lillgammal och väldigt rolig kille.
Emmetts vänner är Duchess och Woolly är verkligen speciella karaktärer. Duchess har växt upp med sin pappa arbetade som kringresande skådespelare och allmän bondfångare. Duchess har fått lär sig att ta alla chanser som finns och lura alla runt omkring för att nå sina mål. Han bryr sig väldigt mycket om Woolly som har en väldigt priviligerad uppväxt men som har svårt att passa in i den vanliga världen. Han har lyckats bli relegerad från flera college. Wooley behöver ha någon som tar hand om honom.

Jag älskade verkligen den här boken. Den var otroligt välskriven och jag kände verkligen med alla karaktärena. De är så mänskliga.
Boken är skriven av Amor Towles och den fick fem stjärnor på Storygraph. Jag vill gärna läsa fler böcker av honom.

Tusen månar

Även hon som kommer till världen i blodskulder och olyckor måste till sist lära sig att leva.

Winona är en ung Lakotaindian, adopterad av de tidigare soldaterna Thomas McNulty och John Cole. Hon växer upp på deras gård i 1870-talets Tennessee, får utbildning och älskas som vore hon deras egen dotter. Men hon växer också upp i en orolig tid, full av våldsamheter och uppgörelser, och blir hela tiden påmind om hur illa hennes egen stam har behandlats under de tidigare indiankrigen. Thomas och John är fattiga och knappast den gängse familjen, och snart utmanas hela deras tillvaro av yttre hot där Winonas roll blir alltmer utsatt och omöjlig för henne att överblicka.

Tusen månar är en makalös skildring av en kvinna och hennes övertygelse om att hon själv måste skapa sig en framtid – och om hur svårt det är när lojaliteten delas mellan det egna ursprunget och de människor som är villiga att offra sina liv för hennes skull.

Tusen månar är den fristående fortsättningen på Dagar utan slut. Jag håller inte riktigt med om att den är fristående…
Boken är väldigt jobbig att läsa på grund av hur Winona behandlas  av folk. Det är rasism, våldtäkt, misshandeln m.m.
Sebastian Barry kan verkligen konsten att skriva vackert om det jobbiga. Men jag tycker inte att den här var lika bra som föregångaren. Tusen månar fick 3,5 stjärnor på Storygraph.