Tisdagstrion: Mat & dryck (i handling eller titel)

Den här veckan är temat för tisdagstrion ”Mat & Dryck (i handling eller titel).”

Tolka temat på valfritt sätt, tipsa om tre böcker och lämna en länk hos Ugglan & Boken så att vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips.

With the Fire on HighSolsken och parmesanÄt mig

  1. With the Fire on High – Elizabeth Acevedo Emoni Santiago går sista året på high school och kämpar med att hinna med skolan och att vara mamma till sin två-åriga dotter. Men hon älskar att laga mat.
  2. Solsken och Parmesan – Christoffer Holst  Rasmus är en avdankad dansbandsstjärna som tillbringar dagarna på sin systers soffa och har svårt att komma över sitt ex. Hilda älskar matlagning mer än något annat, men jobbet som kock på en förskola ger inte direkt utlopp för hennes drömmar. Särskilt inte när hon gått och blivit KK med sin chef …
    För att komma ut i världen har båda två bokat in sig på en matlagningsresa till Toscana. Men på Arlanda får de ett oväntat besked: hotellet i Italien har brunnit ner och istället ska kursen hållas på ett pensionat i Öregrund, en liten stad vid Roslagens kust
  3. Ät mig – Agnès Desarthe Myriam, en vilsen men kreativ kvinna i fyrtioårsåldern, öppnar restaurang i ett försök att ge sig själv en ny chans och lägga bakom sig den skamliga hemlighet som ödelade hennes tidigare liv. Restaurangen, där hon både bor och arbetar, heter Chez moi, Hemma hos mig. Där kan hon experimentera fram nya och spännande skapelser baserade på lika delar dröm och verklighet och med smak av henne själv.

Den röda soffan

20120307-201015.jpg

Jag har tyckt om alla böcker jag läst som utkommit på Sekwaförlag. Nu är det i och för sig inte så många (Igelkottens elegans, Smaken, Vända blad och Ät mig).  Så när jag hade 2 timmar att slå ihjäl innan bussen från ”stan” till mina föräldrar skulle gå så gick jag till biblioteket och letade just böcker utgivna av  Sekwa. Jag hittade Den röda soffan och Bumerang.

Jag läste ut den korta Den röda soffan när jag låg i badet. Och min dom är att jag fortfarande tycker om alla böcker jag läst från Sekwa. 🙂

Anne befinner sig på den transsibiriska järnvägen för att söka upp sin gamle vän och kärlek Gyl som hon inte hört av på några veckor. Han har flyttat till en liten by vid Bajkalsjön där han lever efter sin ungdom ideal. Handlingen hoppar mellan Annes resa och tillbakablickar på hennes liv i Paris. Hon tänker på sin granne den gamla dqmen som sitter i sin röd soffa och väntar otåligt på att fåm höra om kvinnorättskämpen Olympe de Gouges, stråtrövaren Marion du Faouët och journalisten Milena Jesenska som simmade över Moldau för att träffa sin älskade.  Genom Annes högläsning  för Clemence har de utvecklat en innerlig vänskap.

En riktigt bra bok.

Ät mig

Jag tänker vara lat och skriva av bakside-texten:

Myriam, en vilsen men kreativ kvinna i fyrtiårsåldern, öppnar restaurang i ett försök att ge sig själv en ny chans och lägga bakom sig den skamfyllda hemlighet som ödelade hennes tidigare liv.

Restaurangen, där hon både bor och arbetar, heter Chez moi. Hemma hos mig. Där kan hon experimentera fram nya och spännande skapelser baserade på lika delar dröm och verklighet och med smak av henne själv.

Under tiden för hon en dialog med levande och döda, nya vänner och fördrivna spöken och fram växer en doftande och berusande lovsång till livsglädjen och möjligheten att gå stärkt ur katastrofer.”

Trots att jag tyckte om boken tog det lång tid för mig att läsa klar den. Det beror nog mest på att jag börjat jobba igen och att det inte blivit mycket läst på kvällarna eller på tåget. Jag tycker boken påminner om Muriel Barberrys böcker och Joanne Harris. Mycket beskrivningar om mat, dofter och faktiskt en hel del om Myriams bokhylla som innehåller 30 älskade böcker. Myriam är en kvinna som jag irriterar mig på ibland. Jag förstår mig inte riktigt på henne, men det gör inget.

Boken är utgiven på Sekwa förlag.

Min måndag

Det blev inte mycket sömn inatt med en toksnarkande sambo och en katt som började bråka vid fyratiden. ( Nu brukar jag inte sova så bra söndgen innnan jobbstart ändå) Lusse blev utkastad med ställde sig då attskrika och krafsa på dörren som en idiot. När han tillslut blev insläppt för vi höll på att att bli galna, ja då lade han sig sött och sov.  Jag hade knappt ledsyn när jag gick upp vid 5 det var ju ändå ingen idé att ligga kvar. Lusse låg däremot kvar en kvart till innan han kom upp och skulle ha mat.

Naturligtvis hade jag packat ner en bok i handväskan för att läsa på tåget. Men Ät mig av Agnès Desarthe fick ligga kvar i väskan. Istället lyssna de jag på Dilsa Demirbag-Stens sommarprogram. Riktigt bra var det också. Jag tog en promenad till jobbet från stationen och började lyssna på Lars-Eric Aaro som är VD för LKAB.

När jag väl kom till jobbet var det full fart som vanligt. Vi delade upp kopigerat material. Försökte göra beställningar, det funkade inte. Blev tvugna att utse en ny ekonomiansvarig. Jippie det blev inte jag. (Kan iofs räcka med att jag är med i Kvalitetsredovisningsgruppen, är arbetslagsledare, matte/no-ansvarig och är fackombud för Lärarförbundet). Vi har nog också bestämt osss för att inte ha någon mattebok för ettorna. I varjefall under hösterminen.
Till lunch blev det grekisksallad på Café Amore, jag var t.o.m. duktig nog att låta bli ostbrödet. Jag försöker köra lite GI.
Efter lunchen satt vi tillsammans i arbetslaget och försökte få ihop verksamheten.  För ovanlighets skull är gymnastiken redan utlagd och det är klart vem av 3-6:ans lärare som ska ha 2:ans gympa. Vi har hunnit planera in utedagar ( och bokat hockeyplanen under v. 45-48), läsgrupper och fruktstunder.
Jag försökte t.o.m. ringa upp den barnboksansvariga på stadsbiblioteket för att be henne plocka ihop böcker om kamratskap, utanförskap, ja värdegrund helt enkelt. Vi har bestämt oss för att jobba med värdegrund. Förra  läsåret hade vi stora problem med stor-snattande barn.

När arbetsdagen var slut tog jag en promenad till tåget och lyssnade klart på Lars-Erik Aaros sommarprogram. På tåget hann jag läsa ett kapitel ur Ät mig innan jag höl på att somna.

Lussekatten blev jätteglad när jag kom hem. Han är ju inte van vid att vara ensam hela dagen. Sambon hade krångel på jobbet och kom inte hem förrän efter 18. Så jag började göra torsk under sufflétäcke med räkor. Lusse satt och skrek bredvid mig tills han fick smaka. Maten blev ganska god faktiskt, trots att det var första gången jag gjorde den.

Nu tänkte jag försöka läsa lite ur Ät mig och smaska på lite ost, salami och ett litet glas vin. Jag tänker inte ge upp semesterkänslan! 🙂