Av en tillfällighet är kriminalinspektör Washington Poe på plats när liket efter en mördad man hittas på en lantlig kyrkogård i Cumbriatrakten, gömd under en kista i en grav. Kråkor och andra asätare har gett sig på kroppen, och de svarta fåglarna hemsöker Poe i hans mardrömmar.
Fem månader senare påträffas ännu en död man, under andra men inte mindre morbida omständigheter. Offret, Cornelius Green, har bundits vid ett träd, den så kallade Blixteken, och stenats till döds. På hans svårt sargade kropp hittas också en tatuering med en kod som är så besynnerlig att inte ens landets främsta dataexpert, Tilly Bradshaw, vet hur hon ska knäcka den.
Utredningen avslöjar en koppling till Jobs barn, det religiösa samfund som Green varit ledare för och som tycks ha många hemligheter att dölja. När sedan spåren leder vidare till en blodig familjetragedi som inträffade sexton år tidigare tar fallet en helt ny vändning, som samtidigt, längs slingriga stigar, leder Poe tillbaka till den där vintriga kyrkogården där allt tog sin början, till kråkornas makabra fest.
En väldigt obehaglig bok. Alltså på riktigt obehaglig. Det var nästan så att jag behövde ta en paus från läsningen/lyssningen ibland.
Det är utstuderad tortyr och barn som far illa.
Jag tyckte om greppet att Poe berättar om vad som har hänt för sin psykolog och att man kasrs in i händelserna för att sen återvända till Poe och psykologen.
Det är väldigt många oväntade vändningar och de flesta listade jag ut men inte alla.
Boken är den sjätte deleni i serien om kriminalinspektör Washington Poe som har geniet och dataexperten Tilly Bradshhaw till hjälp att utreda och fånga seriemördare.
Boken är skriven av M.W. Craven och översatt av Gabriel Setterborg.
De andra delarna i serien heter:
- Brännaren
- Svart sommar
- Regissören
- Råttjakten
- Botanikern
- Nådastolen