Yesteryear

Natalie lever ett traditionellt liv i en lantlig amerikansk idyll, livet som det en gång levdes – livet som det borde levas. Hon plockar sina ägg från hönshuset, dricker opastöriserad mjölk från sina egna kor. Familjens gård är precis så ombonat rustik som man kan önska, hennes man är en stilig cowboy, deras fem små barn är alla ljuvligt rara. Än sen om det finns barnflickor och producenter utanför bild, om hennes kök har toppmoderna vitvaror bakom skåpluckorna? Att hennes man kommer från en av landets mest inflytelserika, konservativa politiska familjer? Natalies åtta miljoner följare behöver inte tänka på det. Och de där arga kvinnorna, högskolefeministerna som älskar att hata henne, som kallar henne tradwife, de är bara avundsjuka. För Natalies liv är mer än ett gott liv, det är själva idealet – och hon råkar ha byggt ett lönsamt imperium på det.  

Men så vaknar Natalie en morgon och känner inte igen sig. Hon befinner sig i sitt hem men det är något som inte stämmer. De märkliga och smutsiga barnen är inte hennes barn, mannen i huset är inte hennes man. I köket finns ingen elektricitet, bara en eld som hon förväntas laga mat på. Året är 1855. Hur har hon hamnat här? Är det en ofrivillig och brutal realityserie? En prövning från Gud? En tidsresa? Oavsett vad det är som har hänt är det uppenbarligen inte det liv Natalie är van vid, och hon måste fly innan det är för sent.

Jag gillade verkligen den här boken även om jag inte tyckte om Natalie eller hennes man. Natalie är så otroligt självgod och spelar bara upp en falsk bild om vem hon är. Hon spelar till och med en roll framför sina barn. Allt eftersom vi läer i boken förstår vi mer varför hon känner ett sådant behov av att synas och vara den perfekta kvinnan och frun.

Boken hoppar mellan två tidperspektiv. Ett där Natalie har sina 8 miljoner följare och lever på sin gård Yesteryear med sin man och sina barn. Allt verkar perfekt men allt mer ser vi sprickorna i fasaden. Ganska snart växlar perpektivet och Natalie vaknar upp i det som verkar vara det verkliga amerikanska nybyggarlivet på samma gård men utan alla nymodigheter och med andra barn och en man som påminner om hennes man Caleb men är äldre och hårdare.

Det tog ett tag innan jag förstod vad som hade hänt. Jag tänkte på tv-serien Westworld och liknande serier. Men jag gillade verkligen den här boken. Jag lyssnade på den på engelska genom Storytel med Rebecca Lowman som uppläsare. Boken är skriven av Caro Claire Burke. Yesteryear är hennes debutroman.
Den fick 4,5 stjärnor på Storygraph.

En smakebit på söndag: Allt du vill veta

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag.  Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Mia på Mias bokhörna har blivit den nya samlingspunkten för våra smakebitar.

Det har varit en lugn vecka här hemma. Jag har organiserat om och rensat ut en del böcker ur mina bokyllor som innehåller mina lästa böcker. Jag har flyttat upp några favoritförfattare till bokvagnen i vardagsrumme och jag beställde en ny bokvagn som jag monterade ihop igår. Så nu står böcker av Fredrik Backman, Michael Connelly, S.A. Cosby m.m. i den gröna vagnen och böcker av Gail Carriger, V.E. Schwab, Deborah Harkness m.m i den röda vagnen.


Jag var in till stan i torsdags och var på Agnes kulturhus där jag lämnade tillbaka tre böcker och lånade hem tio… Men det var mest barnböcker.
I fredags åkte vi till Uppsala och Parksnäckan för att se Offerblod, Lik, Vomitory och Dismember. Vädret var inte speciellt bra och det regnade nästan hela tiden. Men vi hade regnkläder på oss så det fungerade ändå.
Det var jättekul att se alla band men vi missade det första bandet Sanctrum eftersom sambon jobbat.
Jag och sambon träffades för första gången på en Dismemberkonsert för snart 29 år sedan, men vi blev inte ett par förrän ett år senare.

Igår satt jag ute under parasollet på altanen på framsidan och läste How to Write a Rom-Com av Cristina Wolf. Den var ganska underhållande. Tidigare under veckan har jag läst Jag ser allt du gör av Annika Norlin som var en omläsning och lyssnade klart på Yesteryear av Caro Claire Burke som jag också gillade. Jag tror att jag vill läsa Yesteryear som fysisk bok också.

Idag började det störtregna och hagla strax före elva. SMHI hade ju gått ut med en gul varning för regn. Det är otäckt när det regnar så där  mycket. Kommer ihåg skadorna och översvämmningarna som blev i august 2021. Vi fick ju tömma hela källaren och hade möbler och grejer överallt i 8 månader innan källaren var åtgärdad. Det är sedan dess bokhyllorna står i köket.

Denna veckas smakebit kommer från Allt du vill veta av Elsa Eklund (Som jag har jobbat med!). Från sidan 7:

Det bultar okontrollerat i kroppen, svetten rinner under armarna.
Innanför skolportarna breder korridorerna ut sig, som ett rutmönster av korsande förgreningar. Det myllrar av kroppar som stöter in i varandra, ekar av skratt och skrik. Där inne finns hårda knuffar och mjuka händer och allt jag vill är att försvinna när jag träffar Sigrid utanför entrén.

En smakebit på söndag: Katt på recept

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag.  Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Mia på Mias bokhörna har blivit den nya samlingspunkten för våra smakebitar.

Nu har jag haft min första hela semestervecka. Det har varit så skönt! Jag har läst en hel del som The Night We Met av Abby Jimenez, The P*ssy Next Door av Amy Award, Mysteriet på kyrkogården av Tobias Söderlund & Stef Gaines och Hur mår fröken Furukura? av Sayaka Murata. Jag har också börjat lyssna på Yesteryear av Caro Claire Burke och gillar den hittills.

I fredags var jag till Furuvik med brorsan, Mya, Theo och Thor. Jag åkte bara radiobilarna en gång men pojkarna åkte säkert 20 ggr. Vi kollade också  på Lordi.

Igår spelade Thor sin sista fotbollsmatch innan uppehållet. Den startade 9.30 och mamma och pappa åkte också ner hit. Det blev en spännande och jämn match mot Brynäs. Riktigt roligt att kolla på.


När mamma och pappa åkte hem (efter att ha varit hem till oss och träffat katterna) så har satt jag ute på altanen på framsidan och läste under parasollet. Vi åt mat från Aktern & Fören och sedan hade sambon spelkväll med sina kompisar.  Jag satt i soffan och kollade på Sex and the City på Netflix. Jag är på säsong tre nu och imorgon försvinner serien från Netflix. Nu har jag ju hela serien på DVD också så jag måste inte hetskolla klart på resten av serien.

Idag har vi inga planer alls. Jag vill ta en promenad och lyssna mer på Yesteryear. Jag kanske ska rensa lite bland mina böcker. De får inte riktigt plats på hyllorna i köket. Så jag kanske måste organisera om i källaren för att få plats med fler där.

Denna veckas smakebit kommer från Katt på recept av Syou Ishida, från sidan 18:

Att transporter den levande varelsen var en utmaning. Shuta fick synda sig för att hinna över övergångsställena, och han kunde ju inte direkt slänga transportburen över axeln. Det tog honom en halvtimme att ta sig hem. Katten hade det obekvämt och kravlade omkring, och det värkte i Shutas armar. 
När han till slut var hemma och ställde ner buren på golvet tycktes katten uppfata att den inte längre var i rörelse. Den började kasta sig hit och dit så att burren gungade. Shuta tyckte synd om den och öppnade luckan, men den kom inte ut.