Tjugoettåriga Tanner Quimby behöver någonstans att bo. Så när hon erbjuds husrum mot att hon tar hand om en åttiofyraårig dam tackar hon motvilligt ja.
Ett litet ynka fall. Det var allt som behövdes för att Louise Wilts dotter skulle kräva att Louise skaffar en sköterska på heltid. Strunt samma att Louise fortfarande kan ta sig fram för egen maskin, lösa korsord utan minsta problem och hälla upp två fingrar vodka åt sig varje eftermiddag.
Tanner och Louise gör sitt bästa för att ignorera varandra, men det dröjer inte länge förrän Tanner börjar lägga märke till saker. Märkliga saker. Varför är trädgårdsskjulet låst som rena rama fängelset? Varför pratar lokalnyheterna om jakten på en brottsling som är kusligt lik Louise? Och varför dyker Louise plötsligt upp i Tanners rum, klockan ett på natten med väskorna packade, och säger att de måste fly stan?
En helt underhållande och gripande bok som inte var vad jag förväntade mig. Louise var inte den trevligaste tanten precis men hon blev bättre.
Gillar att vi se saken från Louise barns håll när Louise och Tanner har försvunnit. Hur de frågar sig varför FBI kopplas in och hur lite de egentligen vet om sin mammas liv. De vet ju egentligen inte så mycket mer när boken avslutas men vi vet allt.
Boken handlar också mycket om mäns våld mot kvinnor och vilka hemska konsekvenser det får. Louise var verkligen en förebild.
Något som hennes barn inte vet något om. Tanner är en favorit som växer under bokens gång.
Kan verkligen rekommendera boken som var den första jag läste av Colleen Oakley. Den fick fyra stjärnor på Storygraph. Jag köpte min bok i en I Lav Lit-box frn Lavender Lit så bokens sidor (end papers) är målade: