2014 års bästa bok!

IMG_6440

Den fallande detektiven är den andra boken i serien om polisen Leo Junker. Den första delen heter Den osynlige mannen från Salem.

Leo är fortfarande en mycket trasig människa, men han har fått återgå till sitt jobb. Vad ingen vet är att han fortfarande är beroende av sina tabletter, han ska sluta med dem snart.
Leo kommer till en brottsplats där forskaren Thomas Heber är offret. Tillsammans med Gabriel Birck  börjar han utredningen som inom kort tas ifrån dem av Säpo. Men varken Leo eller Gabriel Birck kan släppa det här fallet så lätt.

Det verkar högst troligt att Thomas Heber blivit mördad av högerextremister. Men allt är inte så enkelt. Hela historien börjar med att två unga män träffas på en fest och har likadana tröjor på sig. Det är början på slutet.

Det är vänster- och högerextremister. Beskrivningar som man känner igen. En väldigt aktuell bok. Christoffer Carlsson är så skicklig på att formulera sig. Miljöbeskrivningarna och karaktärerna är trovärdiga. Boken är otroligt spännande. Jag vill läsa nästa bok i serien nu!  Men jag har älskat alla Christoffer Carlssons böcker, Fallet Vincent Franke, Den enögda kaninen och Den osynlige mannen från Salem.

Den fallande detektiven var den bästa skönlitterära boken jag läste förra året.

Tack till Piratförlaget för rec.exet.

Dag 24 – En bok du önskar att fler hade läst

Jag vet faktiskt inte. Jag tror att de flesta av de böckerna jag läser/har läst är relativt välkänd redan nu.

Men jag tycker att alla ska läsa Christoffer Carlssons böcker för de är så bra!

  • Fallet Vincent Franke
  • Den enögda kaninen
  • Den osynlige mannen från Salem

Och snart kommer Den fallande detektiven som med all säkerhet är minst lika bra som de tidigare böckerna.

Så bra!!!

Jag tyckte mycket  om Christoffer Carlssons debut Fallet Vincent Franke, men jag älskade Den enögda kaninen! Den var på min top 10 lista över de bästa böckerna jag läst under 2012.

Nu har jag alltså läst Den osynlige mannen från Salem och jag gillar den nästan lika mycket som Den enögda kaninen.

Det är slutet på sommaren och en ung kvinna hittas skjuten till
döds i ett härbärge för Stockholms hemlösa. Tre våningar upp
vaknar polisen Leo Junker i sin lägenhet av sirenerna.
Nästan tjugo år tidigare, under sin uppväxt i förorten Salem,
möter den unge Leo två personer som för alltid kommer att
stanna hos honom: John och Julia Grimberg. John och Leo blir
vänner, Leo och Julia blir något mer. Och i bakgrunden, i skuggorna,
skymtar också en person till. Någon som kommer att
förändra allt.

Det är slutet på sommaren och i utkanterna av Stockholm – i
förfallna förorter, slitna lägenheter och mörka bakgator – börjar
sökandet efter en gärningsman, där varje steg framåt endast
leder längre in i en labyrint, skapad av någon som inte går att
fånga. Någon som har lyckats med det omöjliga, och gjort sig
själv osynlig.

Precis som i Den enögda kaninen så är det en mycket olycksbådande stämning. Boken berättas i dåtid och nutid och man förstår att Leos förflutna och mordet hör samman på något ohyggligt sätt. Riktigt otäckt och så välskriven.

Så jävla bra!

20121118-200438.jpg

Jag har nyss läst Christoffer Carlssons debut Fallet Vincent Franke, och jag tyckte att den var riktigt bra. Men den här, Den enögda kaninen, är så fucking jävla bra ( om ni ursäktar språket). I lööve it! Den är så bra att jag inte vet vad jag ska skriva. Vill bara läsa om den igen!

Bortom det lilla samhället Dalen finns ett övergivet hus. Det är det första David Flygare får veta när han återvänder till sin barndomsstad för sommaren.
Tillsammans med fem vänner tillbringar David de långa sommardagarna vid huset. De solar, grillar, dricker, har sex och begår inbrott i skydd av natten. De gömmer stöldgodset i huset.
Men stölderna skapar oro i det lilla samhället. Och då en ensam, gammal man dessutom försvinner börjar det koka under ytan, vad är det egentligen som pågår i Dalen? När sommaren är över kommer det vita huset stå för allt David och hans vänner har tagit från Dalen, och allt det som tagits från dem – det som aldrig kan komma tillbaka.

Boken får mig att tänka på filmen Donnie Darko. Det är surrealistiskt, mörkt och olycksbådande. Man vet redan från de första sidorna att det inte kommer att sluta bra. Måste varna om att en hund blir dödad i boken. Jag vet att flera människor dör också, men jag tycker ju att det är värre med djur och barn. Så jag varnar väl för att det sker.  Några karaktärer från Fallet Vincent Franke förekommer också i Den enögda kaninen. Men inte några trevliga personer precis.