Läst i oktober

Under oktober bestämde jag mig för att försöka mig på lite temaläsning genom att läsa de här böckerna:

IMG_0396

Det gick riktigt bra eftersom jag läste de här böckerna:

  1. En riktig man gråter inte – Faïza Guène
  2. Shadow of Night – Deborah Harkness
  3. Som om jag vore fantastisk – Sofia Nordin 
  4. Alena – Kim W Andersson )
  5. Zelda: Kampen fortsätter – Lina Neidestam
  6. Hur man botar en feminist – Nanna Johansson
  7. Anna Dressed In Blood – Kendare Blake
  8. Girl of Nightmares – Kendare Blake
  9. Särskild – Nene Ormes 
  10. Hôtel Transylvania – Chelsea Quinn Yarbro
  11. Twilight Prophecy – Maggie Shayne
  12. Röd som blod ( Lumikki Andersson #1) – Salla Simukka
  13. Zelda Vs Patriarkatet – Lina Neidestam

Det blev alltså sex böcker lästa från min TBR, men jag läste även ut  Shadow of Night i början på oktober. Alena passade också in i månadens TBR. Övernaturlig och blodig!

Här kommer lite statistik över månadens läsning:

Månadens bästa: Särskild & Anna Dressed in Blood. Men Alena,  Girl of Nightmares, Röd som blod och Zelda Vs Patriarkatet var också riktigt bra.

Månadens sämsta: Ingen egentligen.

Månadens överraskning: Alena! Och att jag höll mig så pass bra till min TBR.

Månadens besvikelse: Att båda böckerna till nästa träff med Vampyrbokcirkeln är böcker i serier som jag antagligen inte kommer att fortsätta. De var okej, men inte mer än det.

Egna böcker: 6 st

Biblioteksböcker: 6 st

Sambons: 1 st

Böcker på svenska: 7 st !

Böcker på engelska: 5 st

Läst på Kindle: 1 st

Tegelstenar: 1 st (Shadow of the Night, 592s)

Böcker om övernaturliga saker (vampyrer, spöken, varulvar m.m): 8st

En riktig man gråter inte

  
Den 11 september fick hela världen att hamna i ett chocktillstånd, men hemma hos den algeriska familjen Chennoun utspelar sig en helt annan sorts kris. Den äldsta dottern Donia lämnar familjen för att leva sitt liv som en fri, självständig och yrkesarbetande fransyska. Hon vägrar det arrangerade äktenskapet . Brytningen med familjen är total. 

Kvar finns finns småsyskonen Mina och Mourad. Mina väljer ett traditionellt liv med man och tre barn. Mourad utbildar sig till lärare och det är han som är berättaren. 

När fadern får en stroke  kontaktar Mourad Dounia som nu är  en framgångsrik advokatvsom gett sig in i politiken. 

Historien är välskriven och berättas i tillbakablickar och nutid. Och den berättar om kulturkrockar, integration och identitet. Jag har tidigare läst Kiffe, Kiffe imorgon & Sista beställningen på Balto av författaren Faiza Guène. Det kändes som att denna bok var lite för kort. Jag fick inte riktig lära känna familjemedlemmarna tillräckligt mycket och slutet kom för abrupt. Jag ville ha mer! 
Boken har fått sin titel från något som pappan sa till Mourad. 

Drömmar för dårar

Drömmar för dårar är Faïza Guénes andra bok. Hon debuterade  2oo7  som 19-åring  med Kiffe Kiffe imorgon och vann då Peter Panpriset. Den blev översatt till 24 språk. Fatta att vara 19 år och skriva en bok som översätts till 24 andra språk! Hon har också skrivit Sista beställningen på Balto. Jag har läst alla tre böckerna och gillat dem.

Drömmar för dårar handlar om Alhème som är 24 år. Hon är invandrad från Algeriet men hon har ännu inte blivit permanent upehållstillstånd. Hon tar hand om sin pappa som inte är helt klar i huvudet efter ett fall från en byggnadsställning och sin 16-åriga värsting till lillebror. Brodern Foued har hon tagit hand om sedan han var ett spädbarn. Modern dog i en massaker i Algeriet.

Trots att livet är tungt för Alhème med korttidsvikariat, stort ansvar för familjen, dåligt med pengar och problem med myndigheterna så har hon en humoristisk syn på tillvaron. Hon har 2 vänninor men de är bägge två i långvariga (dock inte så stabila) förhållanden. Själv blir Alhème ofta olyckligt kär i fel killar. Men hon ger inte upp.

Boken är kort, bara 190 sidor, som alla Guènes böcker är. Men hon kan konsten att skriva korta böcker. Det behövs inte mer. Lite roligt är att hon låter Alhème besöka Baltos som nästa bok handlar om. Jag har ju inte läst hennes romaner i rätt ordning. Läste först Kiffe kiffe imorgon och sen Sista beställningen på Balto. Men det gör inget i vilken ordning man läser dem. Jag gillar Faïza Guène. Jag gillar hennes karaktärers språk. Det påminner mig om ”mina ungar” i skolan, de som nu går eller ska börja på högstadiet. De säger jämt Wallah jag svär på Koran. (Är inte säker på stavningen på wallah). Och blandar in en massa arabiska ord i talet. Både de svenskfödda och utlandsfödda barnen. Har faktiskt en språkkurs är hemma på arabsiak som jag tänkte köra lite i sommar.