Etikettarkiv: Hard Bitten

by

Smakebit på søndag: Lock Every Door

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger och Mari på Flukten Fra Virkeligheten turas om att hålla i varannan vecka. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Helgen har varit lite annorlunda. I fredags åkte jag ner på stan och köpte två böcker innan jag tog bussen hem.

När jag kom hem hade sambon fått jätteont i huvudet och tappat balansen så han fick krypa in till sovrummet. Jag ringde 1177 för att fråga vad de hade för råd. Efter de fick prata med homom bestämde de att vi skule få prata med ambulanssjuksöterskan. Han bestämde att de skulle komma ut till oss så jag fick stänga in katten i badrummet. Vi har inga dörrar till något annat rum förutom sovrummet och där var ju sambon. De bestämde att vi skulle åka med ambulansen in till sjukhuset men vi fick komma till familjeäkarjouren istället. Så vi var där i ett gäng timmar. Det är ingen större fara med sambon utan det är en gammal nackskada som spökar. Skönt att det inte var något värre.

På lördagen var det egentligen meningen att vi skulle åka till Stockholm för att se på en konsert. Men det blev inget med det. Sambon kände sig okej men det var inte riktigt läge att köra fram och tillbaka till Stockholm.
Så vi blev hemma och jag kollade på Booktube och sen gick jag hem till brorsan och Mya. Theo och Thor satt mest och spelade.
Jag hann också med att läsa en hel del ur Hard Bitten av Chloe Neill.

Idag har jag kört några maskiner tvätt och fixat med lite annat. Jag ska träna och sedan ska vi till svärföräldrarna på middag.

Denna veckas smakbit kommer från Lock Every Door av Riley Sager. Från sidan 21:

”There’s a catch, right?” Chloe says before taking a sip of Two-Buck Chuck from Trader Joe’s. ”I mean, there has to be.”
”That’s what I thought,” I say. ”But if there is, I can’t find it.”
”No sane person would pay a stranger to live in their luxury apartment.”

by

Smakebit på søndag: The Rosie Result

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger och Mari på Flukten Fra Virkeligheten turas om att hålla i varannan vecka. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

I fredags var jag ut med mitt arbetslag på Blackstone Steakhouse. Det var deras försenade födelsedagspresent till mig eftersom jag fyllde 40 i september. Vi började kvällen hemma hos P där vi drack bubbel och hade det mysigt innan vi tog oss ner till restaurangen. Maten var så otroligt god! Alla var dock för trötta för att orka gå vidare så jg tog bussen hem 22.50.

Igår var vi bara hemma och jag började kolla på The Witcher. Hann bara med 1,5 avsnitt innan jag gick och var barnvakt/sovvakt medan Mya hämtade brorsan från stan. Jag läs klart American Housewife som jag vann under Nyårsprinten. Jag har också börjat läsa Hard Bitten av Chloe Neill sm vi ska läsa till nästa träff med Vampyrbokcirkeln 20/2.

Idag har jag kört några maskiner med tvätt och städat. Men jag kommer med all säkerhet att hinna läsa och kolla på något mer avsnitt av The Witcher. Denna veckas smakbit kommer från The Rosie Result av Graeme Simsion som är den tredje boken om genetik-professorn Don Tillman, som befinner sig någonstans på spektrumet, och hans fru Rosie och son Hudson. Från sidan 1:

I was standing on one leg shucking oysters when the problems began. If I had not been a scientist, conscious of the human propensity to see patterns where they do not exist, I might have concluded that I was being punished by some deity for the sin of pride. 
Earlier that afternoon , I had been completing a performance-review form, and was presented with the question What do you consider to be your key strenght(s)?
It was a vague construction which specified neither context nor level of generalisation. Expertise in genetics was the obvious answer, but it was implied by the job title Professor of Genetics. My knowledge of myxoid liposarcoma would soon be of minimal relevance, as my research project in that rea was nearing completion.  Objectivity and intelligence might suggest that I thought some academics lacked these attributes, which was true, but probably tactless. I needed to avoid tactlessness.