Jag är en Lang-novis, eller kanske inte riktigt en novis. Jag har ju trots allt läst fyra böcker av henne. Men fyra böcker av över 40 st är ju faktiskt bara en bråkdel.

För ett år sedan hade jag inte läst en endaste bok av Maria Lang. Jag hade helt enkelt  aldrig stött på någon. Det är egentligen otroligt med tanke på hur mycket tid jag i barndomen/ungdomen tillbringade på det numera nedlagda biblioteket i Sandarne. De måste ju ha stått någonstans i hyllorna och gömt sig.

Det var inte förrän när Norstedts gav ut de tre första deckarna på nytt (med otroligt fina framsidor) som jag fick upp ögonen för Maria Lang. Böckerna reserverades på biblioteket och i slutet av april 2013 läste jag Mördaren ljuger inte ensam, och älskade den! Sedan dess har det blivit ytterligare tre böcker med Puck i huvudrollen.

Jag tycker om böckerna är sådär lite mysrysiga trots sina otäcka mord. De påminner mig på något sätt om Agatha Christies böcker som jag läste i mina tweens/tidiga tonår.
Jag förvånades faktiskt av hur pass många engelska ord som fanns med i böckerna. I Mördaren ljuger inte ensam från 1949 svängs det med uttryck som all right och  darling. Det pratas dessutom helt öppet om sex i böckerna. Det trodde jag inte att man gjorde i slutet på 40-talet.

När jag läste om Fiktiviteters Maria Langdag blev jag sugen på att läsa fler böcker av Lang. Som tur var/har Bokus specialpris på Norstedts nyutgåvor på Langs sex första böcker (bara 99kr/st) så jag beställde hem dem. Se så fina de är:

Resten av Langs produktion kommer jag nog att låna från biblioteket. Om jag inte hittar dem på någon loppis det vill säga. Jag är också sugen på att läsa Maria Lang-biografin av Lisbet Wikner och  Lena Lundgren.

Det här inlägget är en del av Fiktiviteters Langdag.