Isdraken

Adara kan inte minnas när hon såg Isdraken första gången. Det känns som om den alltid funnits i hennes liv, som fjärran glimtar när hon lekt i snön. När hon var fyra år rörde hon vid draken för första gången, när hon var fem år red hon på dess kalla rygg. Men en dag när hon är sju år, sveper eldsdrakar in över nejden. Och med dem följer skräck och ödeläggelse. Bara ett vinterbarn och hennes Isdrake kan rädda världen från förgörelse.

En magisk berättelse med trollbindande språk och vackra bilder. Kan verkligen rekommenderade den för båda stora och små. Den skulle nog ha varit ännu bättre om den varit lite längre.

Författare till boken är George R.R. Martin som skrivit böckerna som tv-serien Game of Thrones är baserad på. Isdraken fick fyra stjärnor på Goodreads.

Jag läste boken under Belivathon som How to Train Your Gavin håller i.

En smakebit på søndag: Isbrytare

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Det har varit en riktig skitvecka och helg. Jag har haft gallstensanfall från och till från onsdag morgon fram till nu. Det har inte gått över än. Så i fredags var jag in på akuten som konstaterade att mina levervärden var för höga så jag fick komma dit igen igår. Levervärdena är fortfarande höga men jag fick åka hem igen och fortsätta med värktbletterna. Men om jag fick feber skulle jag komma in igen. På måndag ska jag på röntgen så det blir inget jobb då och sen får vi se.
Tyvärr så gjorde det här att jag missade Gävlitt som pågår fredag-söndag. Blä!

Jag har läst ut Daddy av Emma Cline medan jag väntade på akuten. Tyvärr tyckte jag inte alls om den. Jag läste också Mysteriet i Frostköping av Eva Hildén igår och Isdraken av George R.R. Martin som jag tyckte om.

Denna veckas smakebit kommer från Isbrytare (andra delen  i Strindbergserien) av Kristina Ohlsson, från sidan 2 (av 431 läser på Kindlen):


Skridskoåkning uppskattades av alla.  Barn och vuxna susade fram och tillbaka över isen. Det var ett magnifikt skådespel. Solen sken från en klarblå himmel och speglade sig i de karga, snötäckta klippor som reste sig runt viken.
Hovenäsborna sa att det var åratal sedan man fick uppleva en sådan ihållande kyla. Äntligen en riktigt vargavinter. Någon drog sig till minnes vintrar så kalla att havet frös och istäcket sträckte sig ända ut tull Hållö utanför Kungshamn. Kanske skulle de få uppleva något liknande även denna gång.
En som verkligen uppskattade både skridskoåkning och kylan var den så kallade stockholmaren. Mannen med det osannolika namnet August Strindberg hade nu bott på Hovenäset i snart ett halvår, men kallades fortfarande nyinflyttad.