Helgen har gått väldigt fort.  I fredags åkte jag med arbetslaget till en kollegas sommarstuga där vi åt kräftor, räkor och goda pajer. Det blev också en del alkohol och många skratt. Några badade i en tunna, jag var inte en av dem. Vi gick inte och lade oss förrän vid halv fyra tiden på morgonen..
På lördagen åkte jag hem till mina föräldrar eftersom det är i samma stad. Vi åkte och hälsade på en släkting och sedan åkte vi tilbaka och kollade på tv och myste med Xantos-vovven.
Nu idag kom sambon och hämtade mig. På hemvägen åkte vi in på ett gatukök där de har världens godaste mos. Jag käkade en tunnbrödrulle med majonäsgurka. Så gott! Det var en av mina gamla elever som jobbade där.  Jag kände inte igen henne, men hon kände igen mig och när hon sa sitt namn så kände jag ju igen henne. Det var 10 år sedan jag hade hennes klass och för mig har de ju stannat i åldern. 🙂

Denna veckas smakbit kommer från Down under av Johan Ehn. Från s 20 (Jag är på s287 egentligen men vil ju inte spoila er):

Jag vaknar tidigt nästa morgon. Det är tolv timmars tidsskillnad mellan Sverige och Nya Zeeland, vilket innebär att det just nu är igår kväll hemma. Förvirrande. Jag ligger kvar en stund i sängen utan att öppna ögonen. Jag är väl här?
De senaste veckorna har jag flera gånger drömt att jag redan bor i Nya Zeeland, och blivit lika besviken varje gång jag vaknat och insett att jag fortfarande befinner mig i Stockholm och att jag har försovit mig till mitt jobb som brevbärare. Och att det regnar.
Det var varmt i natt så jag lät dörren stå lite öppen. Jag andasin. Doften från trädgården. Ljudet från havet. Jag är här. I mitt nya hem på andra sidan planeten.

Boken är riktigt bra och nu tänker jag läsa ut den! Fler smakbitar hittar ni hos Flukten fra virkeligheten.