Tisdagstrion: Kvinnlig vänskap

Den här veckan är ämnet för tisdagstrion ”kvinnlig vänskap”.  Som vanligt är det Ugglan & Boken som håller i trion.
Här kommer mina tre:
  1. Jorvik kallar och Legenden vaknar är de två första delarna i Ödesryttarna-trilogin av Helena Dahlgren. De är en hästfantasy-trilogi som handlar om fyra utvalda tjejer som måste rädda världen.
  2. Falska vänner – Jane Harper Handlar om några kollegor och vänner som ska iväg på en teambyggande vandring i den australiensiska outbacken som får katastrofala följder.
  3. My Brilliant Friend – Elena Ferrante Är den första delen av fyra om väninnorna Elena och Lila som växt upp ihop men fått helt olika liv. Jag borde läsa vidare i serien.

Legenden vaknar

När de fyra Ödesryttarna och deras fyra hästar är samlade på ön Jorvik kommer det onda att besegras. Så lyder sägnerna. Men Lisa och hennes vänner har svårt att ta sägnerna på allvar.  Och sedan Lisas häst Starshine stulits från Jorviksstallet, och hennes pappa spårlöst försvunnit, så finns det än mindre tid över till gamla legender och profetior. Tillsammans med vännerna Alex och Linda ger sig Lisa av ut i Jorviks magiska och farliga landskap för att rädda Starshine, och söka svar på vad som egentligen händer på ön.

Samtidgt har Anne gtt sig ut på ett eget uppdrag. Hon måste hitta sin häst Concorde som tycks ha förflyttats till en parallell verklighet, Pandoria. Men någon viskar mörka lögner i Annes huvud. Lögner som får henne att tvivla på att de fyra tjejerna har någon chans över huvud taget..

Riktigt spännande fortsättning på serien. Det händer saker hela tiden och jag läser med andan i halsen. En bok för 9-12-åringar  som gillar hästar och fantasy. men också för 40 åring som egentligen är lite rädd för hästar. Nu längtar jag efter den tredje och avslutande delen.

Jorvik kallar

När Lisa och hennes pappa kör  av bilfärjan till Jorvik är det inte första gången hon kommer ny till en stad, en skola, ett kompisgäng. Pappans nya jobb har gjort att de har flyttat många gånger. de flyttar dock utan Lisaas mamma, hon dog i en ridolycka och edan dess har Lisa inte ridit. Hästarna var hennes och mammans gemensamma intresse och kärlek. Men inte nu längre. Ändå dröjer det inte länge innan Lia dras till stallet på ön, till Linda, Alex och Anne och till hästarna. Speciellt en häst, Starshine.
Starshine tillhör rasen starbreed som bara finns på Jorvik.

Det visar sig att Linda, Alex , Anne och Lisa har ett magiskt band. De är Ödesryttare, de sista av sitt slag. De dras in i ett tusenårigt maktkrig mellan onda och goda krafter. Jorvik är en magisk ö som är ett paradis för alla hästälskare. Alla tjejerna har hand om en varsin häst som sägs vara starbreed som vissa menar har magiska egenskaper. Det visar sig att ryktet stämmer.

Jag gillar blandningen mellan ljus och mörker. Tjejernas vänskap som växer sig starkare och svåra saker som sorgen en mammas död, frånvarande föräldrar och hotfulla magiska väsen.

Helena Dahlgren har skrivit boken som är baserad på Onlinespelet Star Stable som är världens snabbast växande datorspel om hästar, och har bara i Sverige 1 miljon registrerade spelare. I världen är de över 13 miljoner.

Författaren har också skrivit Orkidépojken, 100 Hemskaste och Flickan i den rosa skogen. Jorvik kallar är den första delen i en planerad trilogi.

Jag gav boken fyra stjärnor på Goodreads.

Smakebit på søndag: Jorvik kallar (Ödesryttarna #1)

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger och Mari på Flukten Fra Virkeligheten turas om att hålla i varannan vecka. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Efter en riktig skitvecka på jobbet har det varit extra skönt med helg. Jag har mest läst (har äntligen äst ut Lethal White och Tankar mellan sött och salt) och kollat på tv-serier. Men i måndags köpte jag och sambon gymkort på Everytime Fitness och vi har tränat tre gånger den här veckan. Så igår var vi iväg och tränade. Idag har vi varit till till Köpis och jag har äntligen köpt en ny sportbh.

Denna veckas smakbit kommer från Jorvik kallar (Ödesryttarna #1) av Helena Dahlgren. Jag läser den i readathonet ReadoRama12. Från s 12.

Är vi framme snart?”
Lisa är femton men känner sig som fem  när hon ställer samma fråga  för andra gången sedan de satt sig i bilen. Vad kan det ha gått, tio minuter kanske? Pappa ler bara, samtidigt som han trummar med fingrarna på ratten.
”Vi borde få köra av färjan alldeles starx, Isa”, svarar han. ”De har ju börjat lasta av nu.”
”Det känns som om vi har suttit här i flera timmar”, mumlar Lisa.  Hon kan inte låta bli att rycka till när hon hör det gamla smeknamnet. Framför sig ser hon en bestämd liten tulta med håret på ända. Runda kinder och t-shirt med hästmotiv. Ständigt dessa hästar. Alltid på väg någonstans, efter mamma och pappa eller  familjens tålmodiga katt som brukade sova hoprullad likt en boll vid hennes fötter. Isa är fotoalbumversionen av Lisa, tänker hon. Dåtid. Historia. Hon har inte särskilt mycket gemensamt med den Lisa som nu sitter i passagerarsätet till en gammal skåpbil och väntar på att hennes nya liv ska börja.
Igen.