Lämna inga spår

Wilde växte upp utan någon kännedom om vare sig sin familj eller identitet. Allt han vet är att han som pojke hittades övergiven i skogen. Nu är han äntligen redo att hitta sitt ursprung – ett beslut som kommer att förändra allt.   

Strax efter att Wilde skickat sitt DNA till en släktforskningssajt får han kontakt med två potentiella släktingar. Han ger sig ut på jakt efter sanningen men båda spåren leder till fler frågor än svar.    

Genom sin efterforskning stöter Wilde av en slump på ett mystiskt medborgargarde som har tagit sig an uppgiften att straffa anonyma nättroll. Snart upptäcker Wilde att gardet har kopplingar till en av hans nyfunna släktingar, och att deras dunkla verksamhet har utlöst en till synes ostoppbar mordspiral.  

Det här är uppföljaren till Pojken från skogen.
Det är ett högt tempo och mycket händer här. Kommer Wilde äntligen få veta vilka hans familj är?
Han är ju ganska rejält skada av sin uppväxt men börjar förstå att han kanske måste ta ansvar för sina känslor mot Laila, hans döda bästa väns fru.
Det är en riktigt skruvad historia men tyvärr inte helt otrolig. Folk är tydligen beredda att göra allt för att få sin plats i rampljuset…

Boken är skriven av Harlan Coben  och jag har läst flera andra böcker av honom. Lämna inga spår fick fyra stjärnor på Storygraph.

En smakebit på søndag: Wahala

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur den boken just nu läser. Inga spoilers!

Vi har inte gjort mycket alls i helgen för jag blev förkyld i fredags. Har känt att den var på väg men det tog lång tid innan den bröt ut. Egentligen skulle vi ha umgått med E & M igår men det fick vi ju ställa in.
Men idag känner jag mig konstigt nog mycket bättre. Igår satt jag mest i soffan och läste eller kollade på booktube.
Jag har läst ut Lämna inga spår av Harlan Coben och börjat läsa Wahala av Nikki May.

Idag tänker jag bara ta det lugnt med och hoppas på att jag fortsätter känna mig okej så jag kan jobba imorgon. Det har hänt en grej i stadsdelen där jag jobbar imorse så jag skulle verkligen behöva vara på plats imorgon.

Denna veckas smakbit kommer från Wahala av Nikki May, från sidan 15:

Boo was pissed off. She slammed a mug into the dishwasher and kicked it shut. An occasional Saturday lunch with the girls wasn’t  too much to ask. Not even the whole of Saturday. God no. She wasn’t a monster, for fuck’s sake. Just a few hours. Enough time to get to Buka, catch up with her best friends – whose lives revolved around more than cooking, cleaning and ferrying – eat food she hadn’t made herself and enjoy a glass of wine. A little time-out from being mum, wife and a fucking doormat.
But no. How could Didier be expected to remember he’d been booked to look after his daughter for a few hours? How stupid of Boo to assume he might take a cursory glance at the calendar, the one she kept up to date. She’d been ridiculous to expect that much of him, not when every morning he stood in the exact same spot and asked ’Have you seen my keys?’ In front of you, moron, she didn’t say.