Wahala

Three friends.
Three ’perfect’ lives (or so they pretend).
Here comes Trouble

Ronke wants Happily Ever After and 2.2. kids. She’s dating Kayode and wants him to be ’the one’. Her friends think he’s just another in a long line of dodgy Nigerian boyfriends.

Boo has just what Ronke wants – a kind husband, a gorgeous child. But she’s frustrated, unfulfilled, and desperate to remember who she used to be.

Simi is the golden one with the perfect lifestyle and a career. No one knows she’s crippled by impostor syndrome and tempted to pack it all in each time her boss mentions her ’urban vibe.’ Her husband thinks they’re trying for a baby. She’s not.

When the high-flying, charismatic Isobel explodes into the group, she seems to bring out the best in each woman. But the more Isobel intervenes, the more chaos she sows, until Ronke, Simi, and Boo’s lifelong friendship begins to crack. How close to the edge will she push them?

Jag gillade verkligen den här boken och tyckte om att läsa om vännerna. Men jag kan inte riktigt köpa att alla skulle bli lurade av Isobel och svika varandra på det där sättet. Jag började också ogilla både Simi och Boo ju mer jag läste om dem. Snacka om barnsliga och omogna kvinnor. Det ska vara i 30-årsåldern men beter sig som tonåringar. Speciellt Boo hade jag svårt för. Men jag tyckte ändå om boken.
Så kom avslutningen och den var väldigt osannolik.
Så det slutade med att den fick 3,5 stjärnor på Storygraph.

Detta är författaren Nikki Mays debutroman och jag kommer att läsa mer av henne om jag får chansen. Wahala ska tydligen bli en tv-serie.

En smakebit på søndag: Wahala

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur den boken just nu läser. Inga spoilers!

Vi har inte gjort mycket alls i helgen för jag blev förkyld i fredags. Har känt att den var på väg men det tog lång tid innan den bröt ut. Egentligen skulle vi ha umgått med E & M igår men det fick vi ju ställa in.
Men idag känner jag mig konstigt nog mycket bättre. Igår satt jag mest i soffan och läste eller kollade på booktube.
Jag har läst ut Lämna inga spår av Harlan Coben och börjat läsa Wahala av Nikki May.

Idag tänker jag bara ta det lugnt med och hoppas på att jag fortsätter känna mig okej så jag kan jobba imorgon. Det har hänt en grej i stadsdelen där jag jobbar imorse så jag skulle verkligen behöva vara på plats imorgon.

Denna veckas smakbit kommer från Wahala av Nikki May, från sidan 15:

Boo was pissed off. She slammed a mug into the dishwasher and kicked it shut. An occasional Saturday lunch with the girls wasn’t  too much to ask. Not even the whole of Saturday. God no. She wasn’t a monster, for fuck’s sake. Just a few hours. Enough time to get to Buka, catch up with her best friends – whose lives revolved around more than cooking, cleaning and ferrying – eat food she hadn’t made herself and enjoy a glass of wine. A little time-out from being mum, wife and a fucking doormat.
But no. How could Didier be expected to remember he’d been booked to look after his daughter for a few hours? How stupid of Boo to assume he might take a cursory glance at the calendar, the one she kept up to date. She’d been ridiculous to expect that much of him, not when every morning he stood in the exact same spot and asked ’Have you seen my keys?’ In front of you, moron, she didn’t say.