Stora vackra liv

Alice Scott är den eviga optimisten som fortfarande drömmer om att slå igenom som skribent. Och för att göra det vill hon skriva biografin om Margaret Ives, arvtagerskan som prydde varenda tabloid och var skvallerpressens stora älskling som ung – innan hon plötsligt gick under jord och aldrig syntes till igen. När Alice äntligen lyckas hitta Margaret – eller åtminstone en åttioårig kvinna som påstår sig vara Margaret – beger hon sig till ön Little Crescent för att undersöka saken.

Men Alice är inte den enda som åkt dit för att skriva om den skandalomsusade Margaret Ives … Det visar sig att den prisbelönta skribenten Hayden Anderson är där på samma uppdrag. Och för att få det prestigefyllda jobbet måste de bo på ön i en månad och var för sig intervjua Margaret, för att sedan låta kvinnan välja den skribent hon gillar mest. Men berättar Margaret verkligen sanningen om sitt liv? Och hur ska Alice kunna koncentrera sig på jobbet när Hayden hela tiden finns där och påminner henne om den pulserande – och väldigt olämpliga – längtan som växer sig allt starkare mellan dem?

Det blir snart allt tydligare att deras historia – precis som Margarets egen – kan bli ett mysterium, en tragedi eller en kärleksballad … beroende på vem som berättar den.

Det här är egentligen inte ens romance. Istället känns det mer som Evelyn Hugos sju äkta män men med mer fokus på Margarets och hennes förfäders liv. Jag hängde inte riktigt med när Alice föll för Hayden. Hon pratar om kärlek på en gång… Det är också en massa tjat om att de inte kan ha sex innan uppdraget är avslutat men de har ju oralsex flera gånger, räknas inte det?

Boken är välskriven men inte en av Emily Henrys bästa. Den fick 3,5 stjärnor på Storygraph.

En smakebit på söndag: Stora vackra liv

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag.  Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Mia på Mias bokhörna har blivit den nya samlingspunkten för våra smakebitar.

Det har varit full fart den här veckan med. Vi har varit och hjälpt svärföräldrarna två kvällar med teknikproblem med deras ljudanläggningen och teven.
I torsdags fick jag ett sms att mina nya glasögon var färdiga så vi bestämde oss för att åka upp till Söderhamn efter jobbet. Jag skulle ha en AW med jobbet på fredagen och på lördagen var det ju en röd dag så annars skulle jag inte kunna hämta dem förrän nästa vecka.
Vi passade på att äta på min favoritpizzeria. Där pappan till en av mina f.d. elever jobbar. Eleven i fråga är 31 år och byggnadsingenjör. Jag hade henne i en av mina första klasser.
Sen åkte vi hem till mina föräldrar en sväng innann vi åkte hem.

I fredags hade vi AW med jobbet. Vi började på A:s kolonilott där vi åt snacks och frack bubbel. Sen åkte vi ner på Villa Skeppsbron däe vi åt mat. Brorsan var där med sitt jobb också. Sen gick vi till O’Learys där vi spelade Shuffel Board och hade bokat karaoke. Det var jättekul!
Sedan skulle de flesta gå hem men A (en annan A) måste vänta på sin buss en timme så några av oss gick till Pitchers. Då träffade vi på en av våra vikarier och en annan f.d. elev som ska ta studenten nästa vecka.
0:12 gick min buss hem.

På lördagen gick jag upp före 8.00 för Thor skulle spela fotboll 9.30 på Kastvallen. Så det blev frukost och så tog jag en promenad dit. Sedan följde Thor med mig hem och vi gosade med katterna och kollade på youtube. Sedan åkte vi till Furuvik med Mya och Theo. det var Countryfestival där  men det var inte så mycket folk. Mya ville se Jay Smith så hon kollade på honom och jag och killarna åkte radiobilarna och så vann de varsin basketboll.

Idag ska jag städa och förhoppningsvis läsa. Det har inte blivit mycket läst under veckan. Jag har bara läst ut Ett amerikanskt  äktenskap av Tayari Jones och börjat läsa Stora vackra liv av Emily Henry som är denna veckas smakebit. Från sidan 7:

Det sägs att det finns tre versioner av varje historia: din, min och sanningen. Killen som myntade uttrycket jobbade i filmbranchen, men det stämmer även inom journalistiken. Vi ska egentligen inte ta ställning. Vi ska jobba med fakta. Fakta leder till sanningen. 
Faktum: Robert Evans – producenten, studieochefen och skådespelaren som myntade det pricksäkta uttrycket om sanningen – var gift sju gånger.
Faktum: Jag, Alice Scott – anställd som skribent på The Scratch – är officiellt sett inte ens ihop med mannen jag dejtat i sju månader.