The Kindle has arrived

Igår fick jag öppna mitt paket. I paketet fanns min Kindle. Jag är inte helt övertygad än om att jag ska behålla den dock. Som tur är har man 30 dagars returrätt. Så jag får ta och bestämma mig efter helgen. Kollegans Nook kan man nämligen ladda hem böcker från biblioteket till. Det kan manninte med Kindlen.. Dumt tycker jag. Men Nook:en verkar det inte gå att beställa till Sverige. Så vi får se hur jag gör.

Igår hann jag också med att simma för första gången den här hösten. Jag,sambon och  A och åkte iväg och simmade. 900kr för 4 månader blev notan. Men sambon och A behövde bara betala 500kr tack vare deras jobb. Fusk! Idag har jag träningsvärk som antagligen kommer kännas värre imorgon. Då är det meningen att vi ska simma igen.

Idag var det fullfart på jobbet med barnen hela dagen. Dagens höjdare var när lilla M (en kille som går i F-klass) lärde sig att hoppa långhopprep. Hela han lyste. Sen har vi jobbat lite med matte och Palin-spel. Vi hann sjunga en massa också och leka lekar i parken bakom polishuset. Det finns bara asfalt på vår skolgård.

När jag kom hem till mamma och pappa tog jag en promenad.  6 km blev det och när jag kom hem tänkte jag läsa klar Janusstenen av Elly Griffiths, men den har jag tydligen glömt på jobbet. Snacka om antklimax. Så nu måste jag ragga upp någon annan bok. Kanske blir det Karin Alvtegens Svek. Jag orkar inte leta i mina föräldrarshyllor på nedervåningen. Det får  bli något ur hyllan på övervåningen istället. Visst får man vara så lat när man gått 6 km? 🙂

Det fattas en tärning

På baksidan av boken står:

Det här är boken om Puck, en unga tjej som gör allt för att inte förlora kontrollen, inte låta någon komma för nära, inte visa vem hon egentligen är. Men det är också historien om en pappa som försvann och en mamma som stannade kvar. Om hur det är att vara rädd – rädd för arga röster, rädd att folk ska försvinna. Det är en rolig och sorglig berättelse om svek och ilska, men också om vänskap, kärlek och -kanske – försoning.
På självlysande prosadrivs berättelsen framåt, och sakta växer bilden av Puck fram. Om vem hon var och den hon blev, och om ett liv där det fattas en tärning”.

Jag gillar att berättelsen berättas både i nu tid och dåtid. Att man får vara med fram till föräldrarnas uppbrott när Puck är 11 år och att det sen handlar om Puck 16 år. Jag gillar att det är vartannat kapitel med Puck 11 och Puck 16. Boken är mycket välskriven. När det handlar om unga Pucks upplevelser av faderns alkoholproblem är allt lite luddigt. Som det antagligen är för en 11 åringa som ska berätta om vad som hänt. Men man känner hennes rädsla. Det är ett krypande obehag. Och när hon berättar hur hon brukade sova med sina gosdjuer som en sorts skyddande ring runt sig sä är det hjärtknipande.

Av författaren Johanna Thydell har jag tidigare läst I taket lyser stjärnorna.