Tjuvar! sa katten

Kiki har fått i uppdrag att sitta barnvakt hos en nyinflyttad grannfamilj. Och det låter ju fridfullt! Men pappan i huset är åklagare och drabbar ofta samma med bovar och banditer, så det hela blir mer händelserikt och skrämmande än Kiki kunnat förställa sig.
När hon blir ensam i villan springer hon ner i källaren för att vika tvätten, men då går dörren plötsligt i baklås! Det lilla barnet är ensamt däruppe med Kikis katt Pumpan. Kiki försöker att ta sig ut och ser någon med stora fötter som smyger runt huset.

Kiki tar sig ut och tillsammans med superkatten Pumpan lyckas hon lura inbrottsjuvarna och låser in sig, katten och barnet i barnkammaren till föräldrarna  kommer hem.

Men det är inte över än. Tjuvarna hittade inte vad de letade efter. Kiki tar sin vän Andrew till hjälp och tillsammans börjar de en egen utredning. Pumpan är med hela tiden och pekar ut var de ska leta. Pumpan är helt enkelt en superhjältekatt som klara av att

Den här serien läste jag när jag var yngre. Jag tycket verkligen om den men den håller inte att läsa som vuxen. Kanske är den bättre på engelska. Det är inte en bra översättning.
Boken är underhållande men helt otrolig. Den fick två stjärnor på Goodreads.

Författaren heter Louise Munro Foley och de andra delarna i serien heter:

  1. ”Tjuvar!” sa katten (
  2. ”Blod” sa katten
  3. ”Gift!” sa katten

Jag läste boken under Belivathon som How to Train Your Gavin håller i.

En smakebit på søndag: Små katastrofer

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Jag har varit ledig hela veckan då det är höstlov=läslov. Jag har bara hållit mig här hemma och läst en massa. How to Train Your Gavin har sitt readathon Belivathon 3 under hela november då en ska läsa barnböcker. Det finns 30 utmaningar som en kan välja mellan.
Så jag har läst en massa barnböcker ( Keepers of the Lost Cities, Dödsängeln, Tjuvar sa katten, Grinchen –  Julen är stulen, Rise of the World Eater och Hemma hela sommaren)  men även lyssnat på en del annat som Julia och Jack, Kär och galen i bokhandeln för ensamma hjärtan och A Winter’s Kiss on Rochester Mews. Märks det att det regnat mycket på lovet?

I tisdags var jag och fikade på Högbo Qvarn med några kollegor-  Vi trivs hop så vi ses även på loven. Det blev även en liten promenad.

 

Vi har flyttat upp mina bokhyllor från gillestugan till köket p.g.a. skadorna som översvämningarna tidigare i höst orsakade. Hela källaren måste tömmas för det har kommit in vatten i väggarna och under golvet. Tur att det går bra att lyssna på bok då. Inga saker/möbler blev skadade men golven behöver rivas upp och viss del av väggarna.

Vi har också monterat ner och släng vår gamla soffa som var väldigt nedgången och trasig efter Lussekattens härjningar.  Han klöste hemskt på olika möbler när vi bodde i lägenhet.  Det syns på byrån som nu står i köket… Vi har köpt en ny soffa som kommer på måndag så just nu sitter vi i varsin fåtölj framför teven. Jag älskar att sitta och läsa i de här fåtöljerna.

Idag har vi inget planerat så jag tänker fixa inlägg till bloggen och fixa lite inför nästa jobbvecka.

Denna veckas smakbit kommer från Små katastrofer av Sarah Vaughan. Från sidan 11:

Skriket byggs upp. Det börjar ömkligt. Ett gny och ett gnissel. Trevande, skälvande, bara ett test på hur det ska tas emot.
Snart försvinner all tvekan. Av pipet blir ett tjut, rösten hakar till och skriket destilleras till ren ångest. ”Schh”, vädjar mamman. Hon lyfter upp barnet och håller det på armlängds avstånd. Skriket förstärker avståndet mellan dem. ”Såja, vännen, ingen fara. Mamma är här. Allt är bra.”