En smakebit på søndag: The Wayward Bus

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Den här veckan har jag läst ut The Life and Death of Sophie Stark av Anna North (förra veckans smakbit), lyssnat på Yellowface av R.f. Kuang och läst Min lyckliga plats av Emily Henry. Jag tyckte verkligen om både Yellowface och Min lyckliga plats av Emily Henry.
Annars har jag varit ganska mycket med Thor eftersom Theo varit hos farmor och farfar. Vi har spelat fotboll/basket och lekt i lekparken.

Jag och sambon har kommit igång med att ta en promenad varje dag.

Idag ska vi hem till svärföräldrarna och grilla, men det är inte förrän klockan fem. Så jag borde hinna med att städa och ta en promenad.
Denna veckas smakbit kommer från The Wayward Bus av John Steinbeck från sidan 31:

Mr. Pritchard was a business, president of a medium-sized corporation. He was never alone. His business was conducted by groups of men who worked alike, thought alike, and even looked alike. His lunches were with men like himself who joined together in clubs so that no foreign element or idea could enter. His religious life was again his lodge and his church, both of which were screened and protected. One night a week he played poker with men so exactly like himself that the game was fairly even, and from this fact his group was convinced that they were very fine poker players. Wherever he went he was not one man but a unit in a corporation, a unit in a club, in a lodge, in a church, in a political party. His thoughts and ideas were never subjected to criticism since he willingly associated only with people like himself. He read a newspaper written by and for his group. The books that came into his house were chosen by a commitee which deleted material that might irritate him. He hated foreign countries and foreigners because it was difficult to find his counterpart in them.

9 thoughts on “En smakebit på søndag: The Wayward Bus

  1. Monika skriver:

    Läst den har jag inte, men den är ju bekant.

  2. Marie Eggimann skriver:

    Haha jag såg inte boken först, tittade bara på katten. Jättesöt kisse hur boken är vet jag inte.

  3. A ROOM OF MY OWN skriver:

    har lät annat av Steinbeck. tack för intressant smakebit!

  4. Åsa skriver:

    Läst en hel del av John Steinbeck, men just den där tror jag inte jag läst. Tack för smakbiten.

  5. Robert W skriver:

    Så där är det nog alltför ofta. Jag har många gånger sett jobbannonser där de söker ett ”lagspelare”. Jaha, så såna som Zlatan skulle inte platsa i ett fotbollslag om man resonerade så. Samma sak när man hör ledare för en organisation säga att det är viktigt att alla drar åt samma håll. Men tänk om alla drar åt fel håll då? Vore det då inte bra med någon som försökte dra åt rätt håll?

    Jag har förstått att man på vissa sociala medier väljer bort såna som inte tycker som en själv. Till slut är man ett härligt gäng där alla tycker lika, och man blir oerhört förvånad varje gång man hör talas om att det kanske är ”de där andra” som är i majoritet.

  6. lite nyfiken på Emily Henry, har ett par olästa Steinbeck i bokhyllan.

  7. Paula Merio skriver:

    Hu så skrämmande! Tack och lov för mångfald som höjer intresset och intellektet! Tack för spännande annorlunda smakbit, ska nog ta o notera titeln.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *