I ett snöbeklätt Stockholm i december 1897, pulsar Fredrika mot sin nyöppnade detektivbyrå på Södermalm. Edit har lämnat ett tungt år bakom sig, och fått en nystart som retuschös i en fotoateljé. Hela staden förbereder sig inför den stundande julen.    

Men Lucianatten är kall och hård trots alla tända ljus. När en ung kvinna från Dalarna, inrest till huvudstaden för att arbeta, försvinner spårlöst blir det en kamp mot klockan för att finna henne. Fredrika och de andra kvinnorna på Krukmakargatan anar att det ligger mer bakom försvinnandet än detektivkonstaplarna tror. Sökandet efter den försvunna dalkullan leder dem till mörka hemligheter, brustna löften och ond bråd död.

Jag tycker verkligen om den här serien. Nu blir det lite problem mellan Fredrika och Hedvig när Fredrika blir svartsjuk och säger några oförlåtliga saker till Hedvig.
Hedvig krånglar också till det rejält för sig när hon leker med elden och blir oförsiktig med det mesta. Jag tycker att det verkligen inte var likt den Hedvig vi fått lära känna under de två tidigare böckerna. Då har hon ju förfasat sig över sin yngre brors beteende och att han verkar ha blivit en så kallad ”ligapojke”.

Jag tycker så mycket om att läsa om Fredrika, Hedvig, Edith och Olga. Hur de blir vänner trots att de kommer från olika samhällsklasser och bakgrunder. Det var verkligen inte lätt att vara kvinna på den tiden. Bara det att en kvinna blev omyndig när hon gift sig. Mannen bestämmer allt.

Boken fick 4,5 stjärnor. Katarina Wennstam har skrivit hela Sekelskiftesmordenserien.
De andra böckerna i serien heter:

1. Döda kvinnor förlåter inte
2. Död mans kvinna
3. Lucia är död