by

Before Your Memory Fades

 

På en bergssluttning i Hakodate i norra Japan ligger kaféet Donna Donna med en magnifik utsikt över stadens hamn. Men det finns något ännu mer märkvärdigt med det lilla kaféet. De erbjuder sina kunder den extraordinära upplevelsen att resa i tiden.

Vi möter Yayoi, en ung kvinna som är arg på sina avlidna föräldrar för att de gjorde henne föräldralös; Todoroki, en skådespelare som längtar efter sin fru och saknar deras gemensamma drömmar; Reiko, som är otröstlig efter sin systers försvinnande; Reiji, som alldeles för sent inser hur mycket han älskar sin barndomsvän.

Jag har läst de två tidgare böckerna i serien på svenska men den här lyssnade jag på genom Storytel på engelska. På grund av det har jag svårare att komma ihåg namnen på personerna.
Jag hade svårt för Yayoi som ville resa tillbaka och ställa sina föräldrar till svars för att de dog ifrån henne i en bilolycka. Hon var alltså arga på dem för att de skaffat henne och sedan hade dött i en bilolycka. Jag förstår att hon hade haft en jobbig uppväxt men ändå.

De andras berättelser kunde jag mer förstå och ”köpa”. Men hela den här delen är väldigt sorglig och lite väl rörig och hoppig. Det var som sagt krångligt att hålla sär vissa personer.
Jag tycker fortfarande om Toshikazu Kawaguchis sätt att skriva och gav den 3,5 stjärnor.  Men jag tror att jag tar en paus från serien ett tag nu.

Böckerna i serien:

  1. Before the Coffee Gets Cold (Innan kaffet kallnat)
  2. Tales From the Cafe (Innan sanningen avslöjas)
  3. Before Your Memory Fades (Innan minnena bleknar  30/5)
  4. Before We Say Goodbye
  5. Before We Forget Kindness
by

En smakebit på søndag: My Favourite Mistake

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

I fredags hade vi jobbfest på Templet och firade några kollegor som fyllt jämnt under det här läsåret. Så vi firade två 60-åringar, en 50-åring och en 40-åring. Vi hade knytkalas så det fanns hur mycket mat som helst. Jag blev tvungen att ta bussen in för sambon behövde hjälpa sina föräldrar med datorn. Men det var busstrul så jag och en annan kollega blev 25 minuter sen. Tre bussar åkte förbi åt andra hållet innannågon kom åt rätt håll.
Men det var en jättlyckad fest med sång, musikquiz och uppträdande av jubilarerna och festgruppen.
Vi hann städa undan det mesta av festen innan vi åkte hem.

Igår tog jag det lugnt förutom att städa och köra lite tvätt. Sedan lyssnade jag klart Before Your Memory Fades av Toshikazu Kawaguchi. Tyckte om den men kanske inte lika mycket som de tidare två. Den kändes lite rörigare på något sätt. Jag har också läst en hel del i My Favourite Mistake av Marian Keyes.

Idag har jag tränat och ska nog till Furuvik med Theo, Thor, Mya och brorsan. Thor vill se Kaj som ska uppträda ikväll.
När jag tränade började jag lyssna på Följeslagaren av Sofie Sarenbrant. Jag kan inte låta bli att läsa/lyssna på dem fast jag stör mig på både Emma och hennes syster Josefin.

Denna veckas smakebit kommer från My Favourite Mistake av Marian Keyes, från sidan 35:

Although I tended towards optimism, I’d expected that my re-entry into Irish life would be bumpy. But nothing could have prepared me for just how bruising it had been.
The long and the short of it was that no one should move jobs, countries and continents because they saw a butterfly.
In the five months since my return, I’d remained unemployed. I’d come close once or twice to landing a posotion, but I seemed to puzzle potential employers: I was too experienced – but not experienced enough in Irish PR. I’d been too senior for to long: they feared I’d never adapt to a job requiring more grunt work. High-end PR was all about personal relationships – and I knew nobody. I insisted over and over again that I was a quick learner, that I could gear up in no time, but they were doubtful. And although none of them dared to say it, the main issue was that I was in my late forties.

by

När jorden brister

England, 1968. Beth och hennes kärleksfulla man Frank driver en gård ihop. Allt är bra. Så en dag återvänder hennes stora tonårskärlek Gabriel till byn tillsammans med sin son Leo – en pojke som påminner om Beths egen son, som dog i en tragisk olycka. När hon dras tillbaka in i Gabriels liv förändras stämningen i byn och mörka hemligheter från förr kommer upp till ytan. En bonde dör – men vem är den skyldiga? I takt med att rättegången fortskrider tvingas Beth göra ett val mellan den kvinna hon är idag och den hon en gång var.

Den här boken har hyllats till höger och vänster överallt. Den är nominerat till Årets bok 2025 och den ska tydligen filmatiseras. Den är väldigt lätt att läsa och jag vill veta vad som händer.

Boken berättas i dåtid och nutid. Vi vet att ett dråp/mord skett eftersom det pågår en mordrättegång. Allt eftersom löper tidlinjerna ihop och vi får veta hela historien.
Det gör ont att läsa om Beths sorg efter sonen Bobbys död efter olyckan. Men jag förstår inte Beths beteende när hon börjar ta hand om Gabriels son och snart inleder ett förhållande med Gabriel.

Författaren heter Clare Leslie Hall och jag gav boken 3,5 stjärnor på Storygraph. Boken ingår i Akademibokhandelns Låna & Läs

 

by

Deep Cuts

Det är en fredagskväll på en bar på ett campus i Berkeley, hösten 2000, och Percy Marks pratar om musik igen. Hall och Oates är på jukeboxen, och Percy – som inte har någon talang för musik, bara massor av åsikter om den – kan inte hindra sig själv från att överanalysera låten och hänge sig åt vad hon vet är hennes mest irriterande vana. Men i kväll är det något som är annorlunda. Killen bredvid henne i baren, studiekamraten Joe Morrow, är låtskrivare. Och han kunde lyssna på Percys prat hela natten. Joe ber Percy om feedback på en av hans låtar – och resultatet blir startskottet för ett samarbete som kommer att sträcka sig över flera år, tända nya passioner hos dem båda och krossa deras egon om och om igen. Är deras samarbete värt sitt pris? Eller är det det som hindrar Percy från att hitta sin egen röst? Deep Cuts rör sig från barer i Brooklyn till dansgolv i San Francisco och undersöker talang, besatthet, tillhörighet och framför allt vårt behov av att bli hörda.

Jag tyckte verkligen om den här boken och  älskade att lyssna på den med Jayme Mattler som uppläsare.
Både Percy och Joe är så omogna och ställer till det så mycket genom att inte tala klarspråk men jag tyckte om dem ändå.
Boken är skriven av Holly Brickley och fick 4,5 stjärnor. Jag hoppas att den översätts till svenska.
Boken känns som en blandning av One Day av David Nicholls och Daisy Jones & the Six av Taylor Jenkins Read.

by

Tisdagstrion: Böcker av tre utomnordiska favoritförfattare

Den här veckan är temat för tisdagstrion:  Böcker av tre utomnordiska författare

Fler trios finns hos  SkrivRobert på Mina skrivna ord som håller i Tisdagstrion.

  1. Dagar utan hunger – Delphine de Vigan (Frankrike)
    Laure är 19 år, hon är anorektiker. När hon blir inlagd i sjukdomens slutstadium börjar hon efter hand förstå hur det kunde gå så långt. Dagar utan hunger återger tre månaders sjukhusvistelse, tre månader för att blåsa nytt liv i en utmattad kropp, tre månader för att kapitulera, för att bli frisk. Laures tillfrisknande är också berättelsen om hennes möte med den läkare som tar hand om henne, kanske den ende som kan ta till sig hennes smärta, den del av hennes barndom som hon inte kan frigöra sig ifrån.
  2. The Missing American -Kwei Quartey (Ghana/USA)
    When Gordon Tilson falls victim to an online scam, he finds himself alone in the whirlwind city of Accra. But his decision to confront those responsible leads him into unimaginable danger. Now his son Derek has lost all contact with him and has no choice but to travel into the heart of Ghana to begin a near impossible search for his father. Frustrated by the inadequate local police, Derek turns to Emma Djan, a young private detective desperate to prove her worth. In a heart-stopping race against time, they must expose those at the very centre of Accra’s power who are willing to kill to protect their secrets, if they are to find the missing American
  3. The Poet X – Elizabeth Acevedo (USA)
    Xiomara has always kept her words to herself. When it comes to standing her ground in her Harlem neighbourhood, she lets her fists and her fierceness do the talking.
    But X has secrets – her feelings for a boy in her bio class, and the notebook full of poems that she keeps under her bed. And a slam poetry club that will pull those secrets into the spotlight.
    Because in spite of a world that might not want to hear her, Xiomara refuses to stay silent.

 

by

Innan sanningen avslöjas

På en bakgata i Tokyo ligger det mytomspunna kaféet Funiculi Funicula som erbjuder sina besökare en unik upplevelse: att resa i tiden. 

Vi får vi möta fyra personer som av olika skäl genomför tidsresan: G tar som behöver avslöja en betungande hemlighet, Yukio som vill träffa sin mamma en sista gång, Katsuki som oroar sig för kvinnan han aldrig kommer gifta sig med och Kiyoshi, en kriminalassistent, som skulle vilja ge sin fru en värdefull gåva …

Jag tyckte lika mycket om den här en som den första Innan kaffet kallnat. Jag tycker om författarens språk och karaktärerna. Att vi får möta karaktärer från den första delen igen och veta mer om bland annat den kvinnan, spöket som sitter på stolen som möjliggör tidsresorna.

Toshikazu Kawaguchi är författare till serien. Boken fick 4,5 stjärnor på Storygraph. Jag läser gärna fler böcker av författaren.

by

En smakebit på søndag: The Chase

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Mycket på jobbet och annars också. Sambon fyllde år i torsdags så hans föräldrar kom på fika efter jobbet.
I fredags åkte jag till Furuvik med Mya, Theo och Thor. Jag åkte Lightning, Fireball och Radiobilarna flera gånger. Men jag var helt slut när vi kom hem.
På lördagen fick jag gå upp tidigt för att åka på magnetröntgen 7.45. Sen var det dags för städdag med bostadsföreningen. Vid 15-tiden åkte jag till Furuvik igen med Mya, Thor och Theo och åkte en massa karuseller. Vi åt också där och såg
E-types turnépremiär. Otroligt att en kan hans låtar fortfarande.

Idag har jag hunnit träna och sedan var vi hem till brorsan, Mya, Theo och Thor. Mamma och pappa kom också dit. Brorsan fyller år idag och mamma fyllde i fredags så vi passade på att fira dem och sambon.
Sen åkte vi och handlade innan vi tog en promenad i det fina men väldigt blåsiga vädret. Jag har också börjat lyssna på Kurtisanen av Anna Laestadius Larsson.

Denna veckas smakbit kommer från The Chase av Candice Fox, från sidan 27:

John Kradle stood in the staff parking lot of Prolong Correctional Facility and felt the sunshine on his face. It occured to him that he had never in his life stood on this spot, though he was positioned a mere hundred yards or so from his cell back on the row. On the night he had been driven to the facility, the truck had come in the back way, through the rear gate, a less impressive fifteen-foot-tall iron affair on the south side of the complex. He’d hardly noticed the facility taking in the biús on which he sat, like a giant whale swallowing a fish. He’d just been sentenced to death for murdering his family. Minute by minute, he had simply been trying to resist to scream.

by

Önskeleken

Lucy Hart vet hur det är att växa upp under svåra förhållanden och utan föräldrars kärlek. Som barn sökte hon alltid tröst i böckernas värld – framför allt i Jack Mastersons Klockön-serie. Nu är hon tjugosex, arbetar som lärarassistent och delar med sig av sin passion för läsning till sina elever. Hennes favorit är den sjuårige, föräldralöse Christopher Lamb. Lucys högsta önskan hade varit att få ta hand om honom även utanför skolan.

En dag tillkännager Jack Masterson att han till sist skrivit en ny Klockön-bok, något Lucy knappt längre vågat hoppas på. Boken kommer dock bara att tryckas i ett enda exemplar, och en tävling kommer att hållas i Mastersons hem – det riktiga Klockön. Lucy är en av fyra personer som valts ut för att tävla om boken.
Hon ställs nu mot ett par skoningslösa boksamlare och möter även Hugo Reese, Klockön-seriens svårmodige illustratör. I bakgrunden planerar Masterson den ultimata twisten – något som kan komma att förändra Lucys liv för alltid.

Lucys beteende mot en elev i klassen där hon är lärarassistent är väldigt oansvarigt. Hur kan hon lova att hon ska adoptera honom. Varför tar hon upp det med honom? Han ska inte behöva oroa sig. Jag störde mig på hennes beteende och tror inte att någon rektor skulle tillåta att en anställd på skolan skulle uppföra sig på det sättet. Så gränslöst!

Men trots det så tycket jag om själva berättelsen, Jag tyckte om Klockön och bokserien. Jag tyckte om Hugo. Men alla karaktärer kändes väldigt omogna.

Författarnamnet Meg Shaffer är en pseudonym för Tiffany Reisz. Reisz har skrivit ett gäng böcker som är av mer erotiskt slag. Typ 50 nyanser-trilogin av E.L. James.

by

Elatsoe

Föreställ dig ett Amerika som är mycket likt vårt eget. Det är läxor, bästa vänner och pistageglass. Det finns vissa skillnader. Detta Amerika har formats dramatiskt av magi, monster, kunskap och legender från dess folk, de inhemska och de andra. Vissa av dessa krafter är charmigt vardagliga, som förmågan att få ett klot av ljus att framträda eller färdas över hela världen genom ringar av svampar. Men andra krafter är mindre charmiga och borde aldrig se dagens ljus.

Elatsoe lever i detta något märkligare Amerika. Hon kan väcka spöken av döda djur, en färdighet som gått i arv genom generationer av hennes Lipan Apache-familj. Hennes älskade kusin har just blivit mördad, i en stad som inte vill ha några nyfikna ögon. Men hon kommer att göra mer än att snoka. Den bildsköna fasaden av Willowbee döljer ohyggliga hemligheter, och hon kommer att förlita sig på sitt förstånd, sina färdigheter och sina vänner för att slita av sig masken och skydda sig.

Jag tyckte så mycket om Ellies (Elatsoes) förhållande med hennes familj, hennes vän Trevor och hennes hund Kirby som numer är en spökhund.
Berättelsen tar upp rasism på så många nivåer. Bland annat att inte kunna lita på att myndigheter som polisen utreder ett misstänkt mord. Att de bara avskriver det som en olycka trots många oklarheter.
Ellie letar efter sanningen i den mystiska staden Willowbee tillsammans med sin vän Jay och ain hund KIrby. Det blir riktigt otäckt och hemskt på slutet. En riktig skräckis. Jag grät också en skvätt på slutet.

Boken är Darcie Little Badgers debutroman och jag läser gärna fler av henne. Denna fick fem stjärnor på Storygraph.

by

Nattankare

På idylliska Hovenäset rustar man för bröllop mellan August och Maria Martinsson, men lyckan hotas från flera håll. August gräver frenetiskt i det förflutna för att avslöja en familjehemlighet, men verkar motarbetas av alla som han vänder sig till. Och någon skickar anonyma, obehagliga meddelanden till Maria. Är det ett av hennes tidigare fall inom polisen som spökar?

Samtidigt söker en man upp polisen för att berätta vad han råkade se en kylig natt ute på Guleskär. En ung kvinna, springande med panik i stegen, lättklädd och haltande. Maria och kollegan Ray-Ray gör ett makabert fynd på platsen; en benprotes i metall med tydliga blodstänk. Vad var det egentligen som hände den där kvällen? Och varför är den norska främlingen som rest hela vägen från Tromsö till Kungshamn så intresserad av just Guleskär?

Jag tycker verkligen om den här serien och hade svaråt att sluta lyssna på den. Äntligen får vi veta mer om hemligheten som August försöker få svar på.
Det är alldeles lagom mysigt med riktigt mörka händelser.
Ray-Ray får mer plats den här gången. Jag har lite svårt för honom för han känns så omogen på något sätt.
Slutet på boken är väldigt öppet. Så jag vill ha nästa bok nu. Det är riktigt otäckt att läsa om Marias stalker speciellt när vi verkar få reda på vem det är..
Boken fick fyra stjärnor på Storygraph. Kristina Ohlsson är författare till August Strindbegserien. De andra böckerna i serien heter:
  1. Stormvakt
  2. Isbrytare
  3. Skuggläge
  4. Frälsarkransen
  5. Nattankare