Blott sexton år gammal debuterade hon på landets mäktigaste teaterscen, Bollhuset. Från logerna blickade kungen och hans hov ner på henne. Förmögna män mätte henne med lysten blick. Hennes skönhet var en förbannelse som skulle få henne landsförvisad till det förrevolutionära Paris. Men också en tillgång när hon ensam gav sig iväg på bildningsresa till Italien och lyckades charma den europeiska eliten.
Beata Charlotta var skådespelerska, kurtisan, spion, vän med en drottning och älskarinna åt en man som blev kung. Hon blev bara trettioett år gammal. Efter sig lämnade hon ett glödhett manuskript, en berättelse om sitt liv i romanform som avslöjade hemligheter kring maktens män, en berättelse som aldrig skulle få se dagens ljus. Det var kung Gustav III:s plan, mannen hon konspirerade att mörda. Men han misslyckades. Hans män hittade inte hennes berättelse.
Här är den.
Tyvärr så var den här inte alls lika bra som de tre tidigare fristående delarna. Den var alldels för lång och babblig. Beata Charlotta är en hemsk människa. Jag förstår att hon inte haft ett lätt liv men hon är ju hemsk själv också. Utnyttjar folk till höger oh vänster. Hon är också väldigt godtrogen och går på samma nitar hela tiden. Tänk människa.
Boken är skriven av Anna Laestadius Larsson och fick tre svaga stjärnor. Läs de tre första istället.
- Barnbruden
- Pottungen
- Räfvhonan