Etikettarkiv: En smakebit på söndag

by

En smakebit på søndag: Whiteout

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Jag var hemma från jobbet måndag till torsdag med hosta och snuva. Det har inte blivit mycket läst, koncentrationen har inte varit den bästa. Eftersom jag var hemma sjuk förra fredagen så måste jag jobba på fredag igen.
Det gick över förväntan att gå upp 5.45 och ta bussen till jobbet. Hela jobbdagen gick bra men det är mycket att fixa till när det varit vikarie.
På kvällen var jag ut med jobbet och firade en kollega som fyllt år och som vi inte firat riktigt. Nu var vi hem till en kollega och drack bubbel och åt snacks innan vi gick till TAK Skybar och åt jättegod mat. Jag åt fjordlax med sandefjordssås, forellrom, spetskål och smörslungad potatis.

Igår tog vi det lugnt. Sambon är fortfarande sjuk och jag är fortfarande trött. Jag städade och läste ut Call Down the Hawk av Maggie Stiefvater.
Idag ska jag läsa några barnböcker som jag lånat hem från jobbet och plasta in dem.

Denna veckas smakebit kommer från Whiteout av Dhonielle Clayton, Tiffany D. Jackson, Nic Stone, Angie Thomas, Ashley Woodfolk och Nicola Yoon. Från sidan 116:

Ever wondered what sound a heart makes when it’s breaking? If there’s a melody to it? Or a pulsing rhythm  that comes as it ruptures? Or a cadence as each fiber disintegrates? It’s that whole ”if a tree falls in the forest” crap. Does it make a sound? But seriously…if I took Baba’s stethoscope and put it to my chest right now, could I hear my heart cracking in two?

by

En smakebit på søndag: Call Down the Hawk

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Jag har åkt på en dunderförkylning och var hemma från jobbet i fredag. Jag kommer säkert bli hemma några dagar till nästa vecka också. Det tråkiga är att jag inte känner för att läsa alls. Det är som att hjärnan inte orkar det.

Denna veckas smakebit kommer från Call Down the Hawk av Maggie Stiefvater som är den första av tre i Dreamer-trilogin. Från sidan 1:

This is going to be a story about the Lynch brothers.
There were three of them, and if you didn’t like one, try another, because the Lynch brother others found too sour or too sweet might be just your taste. The Lynch brothers, the orphans Lynch. All of them had been made by dreams, one way or another. They were handsome devils, down to the last one.
They looked after themselves. Their mother Aurora, had died the way some dreams did, gruesomely, blamelessly, unexpected. Their father, Niall, had been killed or murdered, depending on how human you considered him. Were there other Lynches? It seemed unlikely. Lynches appeared to be very good at dying.

by

En smakebit på søndag: Under falkens vingar

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Skönt med helg efter en intensiv och lång jobbvecka. Vi hade APT (arbetsplatsträff) i tisdags till 19. I torsdags var jag på en utbildningsdag i Fagersta med kollegan. Vi gick en NTA-kurs (Naturvetenskap och Teknik för Alla) med temat Jämföra och mäta. En jätterolig kurs med en superbra ledare, men det blir lite jobbigt med 4 timmars resväg fram och tillbaka.

I fredags var jag till Bokskåpet i närheten av Stadsbiblioteket. Så roligt med bokskåp. Jag tog inte me mig någon av böckerna, men ska nog ställa dit några nästa vecka. Jag har däremot läst flera av dem som stod i skåpet. Så här såg det ut:

I helgen har jag städat, kört en massa tvätt och läst. Jag lyssnade klart på The Hollow Places av T. Kingfisher, en riktigt otäck skräckfantasy. Huvudpersonen (en frånskild 35-årig kvinna) upptäcker en väg in till en annan värld genom väggen i sin farbrors museum.

Jag har också hunnit spela Robloxspel med Thor på telefonen.

Idag tänker jag mest läsa och ta en promenad. Det är riktigt fint väder här. Kallt men soligt. Vad jag har saknat solen.

Denna veckas smakbit kommer från Under falkens vingar av Anton Marklund, från sidan 5:

Det finns en teori om att det existerar oändligt många verkligheter. Världar förvillande lika vår, men ändå ofrånkomligt skilda från den vi lever i.
Teorin är att vid varje händelse, varje val någon gör, delar universum sig i två, eller flera. Sedan lever vi i en av dessa verkligheter tills nästa val vi ställs inför. Då grenar världen upp sig på nytt, i ett oändligt träd av verklighetslinjer som bara växer sig större och större.
En del menar på att om det är så, gör det oss odödliga.
Tänk på det.

 

Galleri by

En smakebit på søndag: The Party Crasher

Detta galleri innehåller 1 bild.

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers! Första jobbveckan på det nya året är avklarad och det var en intensiv sådan som alltid. I fredags gjorde vi inte mycket alls. Vi åt pizza […]

by

En smakebit på søndag: Amari och det farliga spelet

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

I fredags kom våra vänner E och M hem till oss. Vi åt gott och spelade lite olika sällskapsspel. Det blev många skratt och en supertrevlig kväll.

Igår fyllde Thor 7 år. Det var meningen att mamma och pappa skulle komma ner som vanligt men det hade snöat så mycket att de inte köra ner.
Thor ville äta på Pinchos så brorsan, Mya, Theo, Thor, jag och sambon åt där. Jag hade aldrig ätit där förut. Det var okej mat men deras passionsmojito (drack den alkoholfria) var supergod!

Idag har vi inga planer alls förutom lite städning och fixning inför jobbveckan.

Denna veckas smakebit kommer från Amari och det farliga spelet av B.B. A lston (andra delen i en fantasytrilogi för barn, 9-12 år), Från sidan 52-53:

Oönskad – slang. Nedsättande. Namnet används för magiker och andra övernaturliga som stred på Nattbrödernas sida i Det urgamla kriget. populariserades av Abraham Van Helsing 1315 under hans kampanj för att exkludera alla i samröre med magiker från det övernaturliga samhället, särskilt de varelser som skapats av magiker, så som hybrider och vålnader.

Jag är oönskad. Inte undra på att Bane gillar ordet – det beskrivee alla som han kommit att hata. Häxorna hade rätt – han utnyttjar tidsstoppet för att rättfärdiga agg han har burit på i flera hundra år. 
Men det är orättvist! Nästan ala som stred i Det urgamla kriget har varit döda hur länge som helst – det där kriget var för typ sjuhundra år sedan! Förutom några stycken med väldigt långa liv, typ de fyra mrs Walters, är det de oönskades ättlingar som straffas nu, och de har inte valt att bli oönskade mer än jag har valt att bli magiker. Ändå ses vi som olagliga bara genom att existera.

by

En smakebit på søndag: Jul i rampljus

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Det har varit en intensiv helg. I fredags var vi till sambons morbror och åt julgröt med skinkmacka. Det är en tradition som sambons morföräldrar höll i men de är borta sen några år. Sambons föräldrar och hans moster med hennes två barn var också där. Och Benny, den franska bulldoggen. Vi hade en jättetrevlig kväll.

På julaftonen var vi hos svärföräldrarna och åt god julmat. Jag fick Desert Star av Michael Connelly och ett presentkort på Akademibokhandeln av sambon.

Idag var vi upp till mina föräldrar och firade med dem och brorsan, Mya, Theo och Thor. Jag fick några bokrelaterade julklappar. Av brorsan med familj fick jag bland annat ett presenkort på Adlibris och en en Harry Potterkjol som Mya hade sytt. Av mamma och pappa fick jag ett Harry Potternattlinne.

Denna veckas smakbit kommer från Jul i rampljus av Amanda Hellberg, från sidan 7:

Ulltuna, hösten 1902

Harriet Hjort hade svårt att andas. Hon satt på en pall i det lilla omklädningsrummet och höll sig krampaktigt i bordskanten, annars var hon rädd att yrseln skulle få henne att ramla i golvet. Framför henne fanns välbekanta saker och hon försökte fästa blicken på dem, på sin silverblanka puderdosa och den lilla flaskan med parfym som doftade syren. Sammetsportmonnän som var tom på mynt. Hon fångade en skymt av sig själv i spegeln och i oljelampans sken märkte Harriet att hon såg lika skräckslagen ut som hon kände sig. Hennes bleka hy var askgrå under fräknarna och en hinna av kallsvett fick pannan att blänka.  De mörka ringarna under ögonen påminde om blåmärken och läpparna var färglösa. Trots den kyliga hösten var det inte särskilt kallt i omklädningsrummet. Men Harriet huttradeändå, fast hon hade kappan på över sin ljusblå scenklänning, knäppt hela vägen upp till hakan. Nerifrån lokalen anade hon publikens förväntansfulla sorl och det fick hjärtat att bulta i vansinnestakt. Hon var sen, hon var alldeles för sen.

by

En smakebit på søndag: The Seven Moons of Maali Almeida

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Jag har inte gjort mycket alls den här veckan eftersom jag har varit hemma sjuk med Covid. Jag har kollat på en massa Booktube och läst den del. Jag har t.ex. läst Carrie Soto is Back och Rakbladstårar som var riktigt bra!
Jag har också kollat ikapp på årets julkalander Kronprinsen som försvann.
Sen har jag myst med Björne och Sixten som legat bredvid mig i soffan när jag läst.

Idag tänker jag mest ta det lugnt och fixa lite här hemma. Imorgon är det meningen att jag ska börja jobba igen.

Denna veckas smakbit kommer från The Seven Moons of Maali Almeida av Shehan Karunatilaka, från sidan 1:

You wake up with the answer to the question that everyone asks. The answer is Yes, and the answer is Just Like Here But Worse. That’s all the insight you’ll ever get. So you might as well go back to sleep.
You were born without a heartbeat and kept alive in an incubator. And, even as a foetusout of water, you knew what the Buddha sat under the tree to discover. It is better not tobe reborn. Better to never bother. Should have followed your gut and croaked in the box you were born into. But you didn’t.

 

by

En smakebit på søndag: Rakbladstårar

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Jag började känna mig förkyld på fredagkvällen och på lördagen blev det värre så sambon fick åka själv till sin kusin som fyllde 20 år. Jag passade på att städa hela huset. Men sen var jag bra trött. Jag läste också ut Bikupan av Sarah Crossan.
Idag tog jag ett covid-test och det blev positivt så nu är min tur.

Denna veckas smakbit kommer från Rakbladstårar av S.A. Cosby. från sidan 9:

Ike försökte komma ihåg något tillfälle när män med polisbrickor som kom till hans dörr tidigt på morgonen medförde något annat än hjärtängslan och elände, men hur han än försökte kom han inte på något.
De två männen stod sida vid sida på den lilla avsatsen av betong utanför hans dörr med händerna på bältena, nära polisbrickorna och vapnen. Morgonsolen fick brickorna att glimma som guldklimpar.

by

En smakebit på søndag: Löftet

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Jag här veckan har jag haft en betydligt lugnare helg. I fredags hade vi fest med jobbet och firade en nybliven pensionär och två kollegor som fyllt jämnt. En superkul kväll med god mat, lekar, dans och många skratt.
Igår passade jag på att städa och plocka fram en del julsaker medan jag lyssnade på As God As Dead av Holly Jackson. Vi hann iväg en sväng till återvinningen också.
Idag ska vi iväg en sväng och handla sen blir det nog bara att slappa hemma. Imorgon fyller Theo år och det ska såklart firas.

Denna veckas smakbit kommer från Löftet av Damon Galgut, från sidan 11:

Så fort metallådan säger hennes namn vet Amor att det har hänt. Hon har varit spänd och haft ont i huvudet hela dagen, det är nästan som om hon blivit varnad i en dröm som om hon inte minns längre. Något tecken eller någon bild, precis under ytan. En oro där nere. Eld under jorden.
Men när orden uttalas högt tror hon inte på dem. Hon blundar och skakar på huvudet. Nej, nej. Det kan inte vara sant, det som hennes faster precis sa. Ingen är död. Det är bara ett ord, inget mer. Hon tittar på ordet där det ligger på skrivbordet som en insekt som hamnat på rygg, utan förklaring.

by

En smakebit på søndag: The Invisible Life of Addie Larue

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Jag har mest varit hemma i helgen.  I fredags så monterade vi ihop den nya sängramen till extrasängen i gästrummet. Sen var jag så trött att jag somnade tidigt. Det har blivit en hel del läsning och boklyssnande (Wilder Girls och My Dark Vanessa) varvat med småfix hemma.
Det blevv en sväng till återvinningen och affären igår. Annars var jag bara hemma då med.

Idag tänkte jag ta mig ut på en långpromenad. Det är riktigt fint väder här.

Denna veckas smakbit kommer från The Invisible Life of Addie Larue av V.E. Schwab. Från sidan 1:

A girl is running for her life.
The summer air burns at her back, but there are no torches, no angry mobs, only the distant lanterns of the wedding party, the reddish glow of the sun as it breaks against the horizon, cracks and spills across the hills, and the girl runs, skirts tangling in the grass as she surges toward the woods, trying to beat the dying light.
Voices carry on the winds, calling her name.
Adeline? Adeline? Adeline!
Her shadow stretches out far ahead – too long, its edges already blurring – and small white flowers tumble from her hair, littering the ground like stars. A constellation left in her wake, almost like the one across her cheeks.
Seven freckles. One for every love she’d have, that’s what Estele had said, when the girl was still young.
One for every life she’d lead
One for every god watching over her.
Now, they mock her, those seven marks. Promises. Lies. She’s had no  loves, she’d lived no lives, she’s met no gods, and now she is out of time.
But the girl doesn’t slow, doesn’t look back; she doesn’t want to see the life that stands there, waiting. Static as a drawing. Solid as a tomb.
Instead, she runs.