En smakebit på søndag: Avdelning 21

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

På tisdagen hade vi Skräpplockardag då vi städade olika områden kring skolan. Egentligen skulle vi haft vår städddag på onsdagen men vi flyttade den till tisdagen på grund av vädret. Det var tur för på onsdagen snöade det.

Vilken tur att det var kortvecka på jobbet för på onsdag efter lunch slog förkylningen till med full kraft.Så jag har hostat och snorat under hela ledigheten. Men nu känner jag mig bättre. Hostan kommer jag få dras med i flera veckor som vanligt.

Men under ledigheten har jag gosat med katterna, läst ut First Comes Like av Alisha Rai och När allt brister av Helena Kubicek Boye. Jag har också läst mer än hälften av The Atlas Paradox av Olivie Blake.
Vi har kollat klart på den femte och sista säsongen av Living Single. Det var bara 11 avsnitt i den och den höll tyvärr inte samma klass som tidigare säsonger.
Vi har också sett mer än hälften av den andra säsongen av Girls5Eva.

Denna veckas smakbit kommer från Avdelning 21 av Helena Kubicek Boye, från sidan 23:

Tillbaka på sitt kontor försökte Anna starta upp sin dator. Hon stönade högt när den låste sig för andra gången. Hon var innerligt trött på regionens gamla IT-system. Och när de väl bytte ut något var det nya systemet redan för gammalt.
Anna reste sig och gick för att leta upp Siv. Hon var den av de medicinska sekreterarna som brukade hjälpa henne när hon fick problem med datorn. Hon såg Siv gå in på sitt rum en bit längre ner i korridren och ropade efter henne.
Siv hade artros i höfterna vilket gav henne en säregen gångstil som var lätt att känna igen på håll. Anna tyckte om henne för att hon smygrökte och trodde att ingen visste det, fast hon gjort det i över femton år enligt de äldre i personalen. Det fanns något okonstlat och genuint över Siv. Hon var som en gammal  möbel på Säter. Kantstött men full av minnen.

En smakebit på søndag: Döda kvinnor förlåter inte

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Veckan ha varit intensiv men det har varit ganska fint väder flera dagar. Idag är det riktigt grått och regnigt så det blir ingen promenad idag.

I torsdags var jag med i en bokcirkel på Zoom som Lavender Lits Sofia Ejheden ordnat kring Kvinna saknad av Mary Kubica. Johanna Lundin höll i den och det var så roligt!

Nu i helgen har vi mest varit hemma. Men vi i alla fall gått på promenad både på fredag och lördag. Vi har kollat på en del Kiving Single och är nu på den fjärde av fem säsonger.
Jag har också läst ut Go Tell the Bees That I Am Gone av Diana Gabaldon som jag började läsa i mars förra året. Jag har läst den sista 1000 sidorna under de senaste nio dagarna.

Denna veckas smakbit kommer från Döda kvinnor förlåter inte av Katarina Wennstam, från sidan 11:

Döden var ständigt närvatande i huvudstaden, en beryktad och ovälkommen gäst i vardagen. Barn föddes, människor kom från alla delar av landet för söka arbete, lycka, en framtid. Befolkningen ökade mer än någonsin, på femtio år tredubblades antalet stockholmare. Ändå lurpassade döden ständigt. Begravningarna var otaliga, bårhusen fulla.
I en sal på Södra barnbördshuset på Wollmar Yxkullsgatan rann livet ur en kvinna som precis hade fött sitt åttonde barn.