Jag har läst alla Jean M. Auels böcker om Ayla som lever på stenåldern. De tidigare böckerna är ju Grottbjörnens folk, Hästarnas dal, Mamutjägarna, Stäppvandringen och Nionde grottan. Jag lästede fyra första när jag var alldeles för ung.. De stod nämligen i mina föräldrars bokhylla, men det är bara pappa som läst dem. Sen kunde jag inte låta bli att läsa Nionde grottan när den kom. Jag ville ju veta vad som skulle hända med Ayla och Jondalar.
Nu har den sjätte delenen blivit utläst. Och vad tycker jag då? Först blir det en kort resumé:
Ayla försöker att finna en balans mellan sina uppgifter som nybliven mamma till Jonayla och sin utbildning till andlig ledare och helare. Tillsammans med Jondalar och Zelandoni ger sig Ayla ut på en lång resa för att besöka andra grottor inom Zelandonii. Längs vägen möter de många faror som de övervinner tack vare Jondalars spjutslunga och Aylas speciella förmåga att kommunicera med sina hästar och sin tama varg. När Ayla till sist blir kallad för att bli en riktig Zeladoni kräver Stora Modern ett omänskligt stort offer av Ayla, ett pris hon måste betala för att få kunskapens gåva.
Boken är lättläst, som alla de här böckerna är. Det blir lite väl mycket upprepningar om hur vacker Ayla och Jondalar är. Eller vilken dragningskraft han har på kvinnorna. Eller hur de båda är helt omedvetna om hur vackra de är och hur de påverkar andra människor.
Man får veta en hel del mer om Aylas uppväxt hos klanen i den här boken.
En sak som irriterar mig lite är hur de talar om Ayla som en ung kvinna när hon är 26 år. Hon kan väl knappast ha räknats till det på stenåldern? Borde inte hon vara en mormor/farmor då?
Sen måste de ju haft stygg brist på fantasi när de döpte sin dotter till Jonayla..
Sedan är ju Jondalar ett riktigt arsel mot slutet av boken och lyckas nästan förstöra allt. Han som blir svartsjuk när Ayla pratar för länge med någon främling.
Boken är helt okej. Men inte mycket mer än det. Det är inte heller så många sexscenber som i de andra böckerna. Men visst finns det en och annan bultande manslem här med. 😉