Stängd kista

img_37411

Irländska fristaten, 1929, Hercule Poirot och kommissarie Edward Catchpool är några av de gäster som bjudits in till den gamla författarinnan lady Athelinda Playfords gods Lillieoak. Under middagen berättar lady Playford att hon gjort en ändring i sitt testamente. Hon har gjort sina barn arvslösa, och alla hennes tillgångar kommer istället att gå till en man som bara har några veckor kvar att leva….
Beslutet väcker förvåning, och kort därefter hittas en person mördad på godset. Hercule Poirot tar sig an fallet. Vad var det som fick Athelina Playford att ändra sitt testamente? Och vem ligger bakom mordet?

Jag var inte alls förtjust i Monogrammorden som också skrevs av Sophie Hannah i Agatha Christiesstil. Men den här är så mycket bättre skriven och Poirot är inte bara en drygskalle. I den förra boken tyckte jag att han var en karikatyr av sig själv.

Själva historien är riktigt spännande. Som vanligt finns det flera potentiella förövare. Egentligen är väl alla misstänkta. Poirot får verkligen använda sitt skarpsinne. Men den som berättar det hela är Edward Catchpool. Han är inte så dum heller.

En riktigt underhållande pusseldeckare! Läs den! Tack till Bookmark förlag för rec.exet.

Monogrammorden

IMG_6007

Hercule Poirot är tillbaka.

London 1929. Hercule Poirot intar i stillhet sin sedvanliga torsdagsmiddag på Pleasant’s Coffee House när en skärrad kvinna stormar in genom dörren. Hon är vettskrämd och påstår att on snart kommer att bli mördad, men hon ber ändå Poirot att lova att inte leta efter hennes mördare. Hennes död är det enda sättet att skipa rättvisa för det hon gjort.

Senare samma kväll hittas tre gäster mördade i sina sovrum på det eleganta Bloxham Hotel. I vart och ett av offrens munnar finns en manschettknapp. Medan Poirot  kämpar med att få ihop delarna i det grymma pusslet förbereder mördaren ett fjärde sovrum på hotellet…

Boken är skriven av Sophie Hannah, men Agatha Christies arvingar har ställt sig bakom utgivningen av en helt ny roman med hennes mest älskade karaktär.

Allt börjar så bra, men sen blir det så dåligt. Poirot blir en karikatyr av sig själv. I Agatha Christies riktiga romaner är han iallafall charmig. Här är han bara en dryg översittare Han vet vad som hänt men vägrar att berätta för polisen Edward Catchpool.  Han måste lära sig själv!

Boken är fylld med en massa onödig text. Den kunde ha varit minst 100 sidor kortare. Jag fick tvinga mig igenom de sista 150 sidorna. Hade helt tappat intresset för boken då. Det var verkligen inte min typ av bok.

Tack till Bookmark för rec.exet.

Bokbloggsjerka 24-27 oktober

I den här veckans bokbloggsjerka lyder frågan:

Vilken bok/vilka böcker håller du på att läsa just nu?

Jag håller på med för många böcker just nu.

  • Unravel Me av Tahereh Mafi
  • Monogrammorden – Sophie Hannah
  • Wedding Night – Sophie Kinsella (lyssnar på Storytel)
  • The Shining Girls – Lauren Beukes

Men The Shining Girls har jag inte öppnat på någon månad…