Helvetets portar

Jag har lovat mamma att aldrig prata med någon från polisen eller socialen. Jag får inte ens hälsa på skolkuratorn. Ingen får ana vem mamma egentligen är. Att vi tillhör en magisk värld där vanliga regler inte gäller.

Lillys mamma är inte vem som helst. Hon är en häxa. Så vad ska Lilly göra när mamma plötsligt försvinner? Den enda som förstår är den konstiga grannen Vincent, för hans mamma är också borta.

Det här är en  rasande spännande urban fantasy-skildring där vi följer Lillys och Vincents färd genom industriområden, förortsbetong och skärgårdsskogar i ett vinterruggigt Stockholm, befolkat av övernaturliga varelser.

På vägen tvingas de fly från ondskefulla krafter och ta reda på vad som egentligen händer i den magiska delen av storstadsvärlden. Demoner, skuggvarelser och tentakelmonster hotar när Lilly och Vincent kämpar för att rädda sina mammor och undkomma fienden. Men vem ÄR egentligen fienden som vill komma åt dem och deras mammor?

En mycket spännande och ganska mörk berättelse som jag hade älskat i den åldern. Det är den första delen i serien Silver & Ståhl av Johanna Strömqvist. Jag har tidigare läst Smittad och På gränsen.
Helvetets portar
fick fyra stjärnor på Storygraph. Nästa bok i serien heter Häxhammaren.

Läst i november

Böcker lästa: 15 st

Böcker på engelska: 2st

Böcker på svenska: 13 st

Dystopier: 2 st

Vampyrböcker, steampunk, fantasy: 7st

Böcker i en serie: 10st! (Räknar Spiderwick som 1en serie)

Egna böcker: 2 st

Biblioteksböcker: 13 st

Lästa på Kindle: 2 st

Månadens bästa:   Lex box, Jag är ju så jävla easy going, Legend, Only väg is upp, Tethered och Spiderwick.

Månadens sämsta: ?

Månadens överraskning: Att Legend var så pass bra. Att jag hann läsa så pass mycket fast det varit en hektisk månad med  möten, utvecklingssamtal och annat. Och att jag läste så många bra böcker!

Månadens besvikelse: Ingen

Hårdrock och vampyrer

20131110-194401.jpg

På gränsen är den andra delen i Johanna Strömqvists planerade vampyrtrilogi. Den första heter Smittad.

På gränsen tar vid där Smittad slutade. Maria och Emmy är fortfarande ett par, men deras förhållande haltar. Emmy känner sig inte riktigt frisk heller. Så hon är ännu otrevligare mot Maria. Dessutom så står de under bevakning av flera olika vampyrer. Vad är det för fel på Emmy? Det är nästan försent när Maria tillslut inte kan blunda för sanningen längre.

Maria har också problem med sitt band där de tagit in en till tjej på gitarr. Maria och hon kommer inte alls överens. Dessutom verkar hennes bästa vän och bandmedlem Katrine lyssna mer på henne än på Maria.

Boken är iallafall spännande och slutar med en riktig cliffhanger. Det ska bli kul att se hur det här kommer att sluta.

Det är fortfarande väldigt välskrivet när det gäller hårdrocksbiten. När Maria irriterar sig på tjejer som ska dansa till hårdrocksmusik. Jag känner igen mig så mycket! Hade precis Marias åsikter när det gäller det när jag var i samma ålder. Roligt att läsa det. Känner igen mig och mina kompisar.

Jag har fortfarande väldigt svårt för Emmy som är fruktansvärt egoistisk. Maria blir lite väl mesig ibland men hon kan blixtra till också.