Etikettarkiv: Sekwa

by

Ännu en pärla från Sekwa

IMG_3390[1]

Livet blev nog inte riktigt som hon hade tänkt sig. Jocelyne, även kallad Jo, drömde om att bli modeskapare i Paris, men driver en sybehörsaffär i Arras. Hon väntade på drömprinsen, men det var Jocelyn, även kallad Jo, som dök upp. De har två utflugna barn och lever ett stillsamt liv tillsammans. För nöjes skull skriver hon en blogg om sömnad, spets och pärlor. En dag övertalas hon av sina väninnor att spela på lotto och vinner 18 547 301 euro! Den dagen vinner hon stort. Eller gör hon det?

En riktigt bra bok. Jag blev så fruktansvärt arg på hennes man. Inte bara för vad han gör med pengarna utan för hur han har behandlat henne. Under halva boken förstår man ju inte vilket svin han är utan man tycker att han är helt okej. Men sedan när jag läser om deras tredje barn som dog och anklagelserna han kastade ur sig mot henne och hur han sedan behandlade henne. Varför stannade hon? För att han var hennes trygghet, för att hon nöjde sig. Jocelyne hade ju redan i unga år förlorat sina föräldrar på olika sätt.

Sonen verkar ju brås på fadern medan dottern är mer lik som mamma. En riktigt bra bok är det iallafall. Författare är Grégoire Delacourt och Allt jag önskar mig är hans andra roman. Den första heter L’écrivain de la famille och finns inte översatt till svenska.

by

Vi ses på Place de la Sorbonne

Vi ses på Place de la Sorbonne

Den artonåriga Louise sitter på ett café och väntar på sin mamma Alice som lovat att möta henne där. Men hon dröjer och Louise tillbringar sin tid med att äta, dricka kaffe och tänka tillbaka på sitt liv med mamman. En mamma som aldrig funnits där för henne. som alltid satt sina egna behov främst.
Men hon har inte gjort det med flit. Mamman är en bohemisk, knarkare och lite psykiskt sjuk.

Louise älskar sin mamma ändå. Fast hon är en jäkla idiot. Hela boken utspelar sig under den dagen. Den gör ont att läsa, Det är svårt att först¨å att hennes pappa lät henne bo så länge hos maman och att han kunde tillåta att hon flyttade dit igen som sextonåring. Han som vuxen måste ju ha sett vad mamman var. Han måste ju ha förstått hur det skulle gå. Att Louise hoppades och gav sin mamma flera chanser är försteåligt, men pappan förstår jag inte alls.

Det kom två böcker till efter den här som kan ses som uppföljare: Inget allvarligt och En ovärdig dotter.

Författare är Justin Levy och jag måste läsa de andra böckerna också. Som vanligt levererar förlaget Sekwa 🙂

 

by

En bibliotekaries vemödor

20130211-190636.jpg

 

Det här är en riktig kortis på bara 93 sidor.  Man måste säga att huvudpersonen, en kvinnlig medelålders landsortsbibliotekarie,, är en mycket motsägelsefull person. Men underhållande är hon. Iallafall i det här korta formatet. Jag vet inte om jag skulle orkat läsa en roman på 250 sidor som skrivits på det här sättet.

En morgon upptäcker bibliotekarien på geografiavdelningen att en besökare har blivit inlåst i biblioteket över natten.
Hon inleder ett enkelriktat samtal som snart svämmar över av frustration, iakttagelser och ångest. Men även om hon klagar högt på Deweys orubbliga klassificeringssystem, utstrålar svadan framför allt en lidelsefull och ovillkorlig kärlek till böcker.

Boken är författaren Sophie Divrys debutroman. Boken är naturligtvis utgiven på Sekwa-förlag-

 

by

Boknörderi på högnivå

 

Den före detta vagabonden Ivan och den italienska arvtagerskan Francesca öppnar en minst sagt ovanlig bokhandel, där deras litterära drömmar kan få fritt spelrum. De gör uppror mot bästsäljarhysterin genom att bara erbjuda bra romaner: ett stort antal litterära mästerverk har valts ut av en topphemlig kommitté bestående av likasinnade litteraturkännare. Till Ivans och Francescas förvåning visar sig drömbokhandeln bli en succé. Men då börjar också problemen. De utsätts för anonyma hot och giftiga kommentarer om bokhandeln på internet, men när tre av de åtta medlemmarna i den hemliga urvalskommittén blir attackerade, bestämmer de sig för att kontakta polisen. En efter en faller de olycksbådande pusselbitarna på plats och det blir alltmer tydligt att Ivans och Francescas drömmar kommer att bemötas med småaktighet, avundsjuka och våld.

Det här är en av de bästa böckerna jag läst i år.  Den är så välskriven. Jag vill besöka Au Bon Roman nu! En riktigt boknördig bok. Man måste bara älska den. Lite elitistiskt kanske det är att det bara ska sälja goda romaner. Eller näe det är det inte. Låt andra bokhandlar sälja vad som helst så kan de specialisera sig. Det finns ju andra nischade bokhandlar.

Jag tycker det är riktigt intressant hur de resonerar vid valet av vilka romaner som ska finnas i bokhandeln.   Synd att bokhandeln inte finns på riktigt…

Boken är skriven av Laurence Cossé och utgiven på Sekwa.

by

Bumerang

Antoine Reys tar med sig sin lillasyster Melanie som fyller 40 år  på en resa tillbaka till den badort där de brukade tillbringa sina barndoms somrar innan deras mamma dog. Efter moderns död när de var 6 och 10 år gamla har de aldrig varit tillbaka. Besöket på badorten väcker många gamla minnen till liv.
När de kör hem börjar Melanie berätta ett minne om deras mor men hon är så upprörd att hon förlorar kontrollen över bilen och de kraschar våldsamt. Antoine klarar sig utan skador medan Melanie blir allvarligt skadad.

Antoine är också relativt nyskild från sin fru sen 20 år, Astrid. Aastrid var the love of his life och han har inte gått vidare med sitt liv. Dessutom känner han att han förlorar kontakten med i sina barn. Den 16-årige Arno, den 14-årige Margaux och den 11-årige Lucas.

Antoine blir besatt av att ta reda på hemligheten om sin mamma. Det är både en spännande och engagerande bok. Jag läser gärna fler böcker av förfttaren.   Bumerang är författaren  Tatiana De Rosnays tionde bok. Hon har bl.a. skrivit Sarahs nyckel. Boken har getts ut på Sekwa.

by

Den röda soffan

20120307-201015.jpg

Jag har tyckt om alla böcker jag läst som utkommit på Sekwaförlag. Nu är det i och för sig inte så många (Igelkottens elegans, Smaken, Vända blad och Ät mig).  Så när jag hade 2 timmar att slå ihjäl innan bussen från ”stan” till mina föräldrar skulle gå så gick jag till biblioteket och letade just böcker utgivna av  Sekwa. Jag hittade Den röda soffan och Bumerang.

Jag läste ut den korta Den röda soffan när jag låg i badet. Och min dom är att jag fortfarande tycker om alla böcker jag läst från Sekwa. 🙂

Anne befinner sig på den transsibiriska järnvägen för att söka upp sin gamle vän och kärlek Gyl som hon inte hört av på några veckor. Han har flyttat till en liten by vid Bajkalsjön där han lever efter sin ungdom ideal. Handlingen hoppar mellan Annes resa och tillbakablickar på hennes liv i Paris. Hon tänker på sin granne den gamla dqmen som sitter i sin röd soffa och väntar otåligt på att fåm höra om kvinnorättskämpen Olympe de Gouges, stråtrövaren Marion du Faouët och journalisten Milena Jesenska som simmade över Moldau för att träffa sin älskade.  Genom Annes högläsning  för Clemence har de utvecklat en innerlig vänskap.

En riktigt bra bok.

by

Vända blad

Claire Talland är en 40-årig  f.d. manusförfattare för tv. Men hon gjorde bort sig totalt genom att med flit välta ett skrivbord rätt i knät på sin producent. Efter det har det varit omöjligt för henne att få ett jobb.

Men nu har hon bestämt sig att bli spökskrivare för att kunna försörja sig och sin 14-årige son Léonard. Hennes första kund blir fabriksdirektören Bertrand Rosier. Han vill att hon ska skriva hans memoarer. Men hon får mycket knapphändig information om hans liv. Ett tag blir Claire till och med övertygad om att Bertrand är en seriemördare som tänker mörda henne efter att han våldtagit henne. Undrar vem som har sett på för många dåliga tv-serier?

Bertrand berättar tillslut vad han vill att hon ska göra. Claire får helt fria händer  att hitta på hans memoarer. Claire blir allt mer uppslukad av hans liv,  både det hon hittar på och hans verkliga som honnästan inte vet något om.

Claire har inte haft det lätt i livet. Hennes sons far ville inte ha något att göra med vare sig henne eller barnet när hon blev gravid. Sedan dog båda hennes föräldrar i en bilolycka när sonen var liten. Brodern finns kvar men han är väl mer eller mindre världsfrånvänd. Han är en  muzak (hissmusik)skapare som är stor i Japan, ett land där han aldrig satt sin fot.

Boken är riktigt rolig på sina ställen. De flesta har med sonen att göra och Claires beteende.  Förresten så kanske jag ska nämna att boken utspelar sig  i Frankrike. Den är naturligtvis utgiven på Sekwa och det är författarinnan Julie Jézéquels debutroman.Intressant nog är också hon en manusförfattare och skådespelerska..

by

Smaken

Av Muriel Barbery har jag tidigare läst Igelkottens elegans.  Den tyckte jag mycket om. Jag tycker hennes stil påminner lite om Anna Gavaldas.

Muriel Barbery föddes 1969 i Casablanca, Marocko. Hon är författare och lärare i filosofi. För närvarande bor hon i Japan, där hon arbetar med sin tredje roman.

Smaken utspelar sig i samma fastighet som Igelkottens elegans.  Där ligger nu världen främte gastronomikritiker för döden. Så här står det på bokens baksida:

I hjärtat av Paris, i samma flotta fastighet där Igelkottens elegans utspelar sig, ligger världens främste gastronomikritiker för döden. Pierre Arthens – vördad av vissa, avskydd av många – har i åratal tyranniserat världens mest högaktade köksmästare och fällt domar över deras skapelser, styrt över deras öden med ett penndrag, godtyckligt byggt upp och ödelagt deras anseenden. Men nu, under dessa sista timmar, söker han efter en speciell smak, desperat efter en speciell smak, det där sublima han en gång upplevt och aldrig glömt. Smaken framför alla.

Boken berättas omväxlande av Pierre Arthens själv, hans fru, barn, doktorn, älskarinnor, brorsonen, köksmästare och katten. Jag får en bild av en mycket självupptagen, egenkär man. Han har aldrig visat intresse för sina barn, utan har istället rackat ner på dem. De hyser alla en hat/kärlek till sin far. Man får följa Pierre Arthens när han minns sina smakupplevelser. Allt är helt otroligt beskrivet. Läs inte boken på tom mage. Jag vill smaka allt som beskrivs. Eller jag känner nästan smaken av det när det beskrivs.

 Jag älskar Barberys sätt att skriva. Det är poetiskt på något sätt. Jag måste äga de här böckerna, de är så bra! De ges ut av [ sekwa] förlag  som ger ut översatt fransk litteratur i Sverige. Längst bak finns en lista på andra titlar från Sekwa förlag. Jag måste föröka mig på någon av dem. Claire Castillon har jag hört mycket gott om.

Det känns som jag lovordar alla böcker jag läst den sista tiden. Men de har verkligen varit jättebra. Kan bero på att jag får mina boktips på bokbloggar där ägarna av bokbloggarna har mycket god smak. 🙂