Läst i augusti 2024

Augusti var en helt okej läsmånad. Men det var lite för många halvbra böcker som blev lästa. Jag tror att jag blev lite uttråkad av bristen på variation också. Allt lästes på svenska och det är lite för mycket det.

De här böckerna lästes:

  1. Straff (Sápmitrilogin) – Ann-Helén Laestadius
  2. Glödens färger (Bricken #5) – Vibeke Olsson
  3. Som ett träd i skogen (Bricken #6) – Vibeke Olsson
  4. Snart kommer nog fasanerna – Barbro Lindgren
  5. Som skuggan följer ljuset (Bricken #7) – Vibeke Olsson
  6. Stockens färd mot havet (Bricken #8) – Vibeke Olsson
  7. Konsten att skära i kroppar: Joseph Lister & den moderna kirurgins födelse – Lindsey Fitzharris
  8. Maryam och mormorsmålet  (Maryam #1) – Minoo Shams & Katarina Strömgård
  9. Maryam och hjärtegästerna (Maryam #2) – Minoo Shams & Katarina Strömgård
  10. Evighetens rand (Århundradet #3) – Ken Follett
  11. Maryam och svårkänslan (Maryam #3) – Monoo Shams & Katarina Strömgård
  12. Lilla Chicago – Ali Khalil & Cyril Hellman
  13. Hopp om kärlek (Ängsmark #5) – Sofia Fritzson

Bäst: Straff, Att skära i kroppar, Maryam och mormorsmålet, Maryam och hjärtegästerna och Maryam och Svårkänslan

Sämst: Stockens färd mot havet och Lilla Chicago

Överraskning: Att jag bara läste på svenska

Besvikelse: Att läsningen kännts så splittrad

Utmaningar

Storygraph/Goodreads: 13 (120/100)

Finish That Series Challenge 2024: 1 (16/27)

Kaosutmaning 2024: 1 (26/40)

Egna böcker köpta innan 2024: 2 (37/50)

3625 sidor lästa

13  böcker

13 på svenska

10  i en serie

genom Storytel

biblioteksböcker

egna böcker

barnböcker

 

 

Snart kommer nog fasanerna

Snart kommer nog fasanerna av Barbro Lindgren är hennes senaste diktsamling. Egetligen skulle den hetat Den guldskimrande fasanen  men hennes lillasyster Katti tyckte inte att fasanen på omslaget bblev tillräckligt bra, så hon målade dit en trädgård utan fasan. Därför diktsamlingen heta som den gör.

Det är små dikter om olika djur som författaren träffar på kring sitt hus som fasaner, igelkottar och katterna Lill-Hans och Sander. Författaren reflekterar över livet och döden. Grannens, en fågel som katten tog, föräldrarnas död och lillebroderns död (Kjelle-gubben).

Det är en liten kort diktsamling på bara 61 sidor men jaag tyckte om den och gav den fyra stjärnor.
Jag har tidigare läst några av hennes böcker som Hemligt, Världshemligt och Blaen brinner.

En smakebit på søndag: Konsten att skära i kroppar

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Det här har varit min sista semestervecka och jag har hunnit med en del. Jag har läst Som ett träd i skogen, Som skuggan följer ljuset och Stockens färd mot havet av Vibeke Olsson och avslutat Bricken-serien. Jag har också läst en diktsamling av Barbro Lindgren, Snart kommer nog fasanerna.

Jag och sambon var också en sväng till Falun och hälsade på T och hennes katter Salem och Sif. Vi var också på en guidad vandring av Falu gruva. Jag hade aldrig varit där förut och det var verkligen en upplevelse.

I torsdags åkte vi till Uppsala och jag var naturligtvis in på The English Bookshop och köpte ett gäng böcker. Vi åt också supergod mat på Indian Palace.

Igår var  jag till Furuvik med brorsan, Mya, Theo och Thor. Vi åkte karuseller och kollade på en konsert med Timbuktu med Esther Kirabo, Julimar Santos, DJ Large och Adam Baptiste. En riktigt bra konsert som verkligen spred glädje.

Idag ska jag försöka göra mig redo för jobbstart, städa, ta en promenad  och annat fix.

Denna veckas smakebit kommer från en faktabok, Konsten att skära i kroppar av Lindsey Fitzharris som jagfick av T eftersom hon hade två exemplar. Från sidan 9:

På eftermiddagen den 21 december 1946 trängdes hundratals inne i operationssalen på University College Hospital. De hade kommit för att se Londons stjärnkirurg utföra en låramputation. Föga anade de att de skulle få vara med om ett av de mest avgörande ögonblicken av medicinhistorien.
Studenter och nyfikna åskådare vällde in och förvandlade golvet till den gegga av smuts och modd som tillhörde vardagen i det viktorianska London. Folk stod packade som sillar, och de längst bak knuffades och trängdes för att se bättre och skrek högljutt så fort någons huvud skymde sikten. Kirurgen John Flint South konstaterade krasst att hetsen efter åskådarplatser till operationerna var som rusningen efter bra teaterbiljetter. Det hände att operationer tillfälligt  fick avbrytas och folk motas bort för att de stod så tätt inpå att kirurgerna inte kunde arbeta. Trots att de var december gjorde människomassan det kvävande hett inne i operationssalen.