Smakebit på søndag: The Snakes

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger och Mari på Flukten Fra Virkeligheten turas om att hålla i varannan vecka. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Efter en intensiv vecka på jobbet var det skönt med helg. Tyvärr har det inte blivit så mycket läst. Vi har gjort annat istället.
I fredags gjorde sambon risotto och till det drack vi vin och såg på Markus och Michaela. Sen kollade vi på en massa gamla musikvideos på youtube.

Igår firade vi att vi har varit ihop i 22 år, varav 12 som förlovade. Vi slog på stort med att jag städade huset och sambon målade balkongen. Kvällens middag blev hämtmat från Ll’Amice och sedan kollade vi på Behemoths konsert In Absentia Dei som streamades. Lusse var så klart med.

Beskrivning saknas.

Beskrivning saknas. Det syns inte men det regnade ganska mycket.

Beskrivning saknas.

Beskrivning saknas.

Beskrivning saknas.

 

 

Beskrivning saknas.

Idag ska svärförldrarna komma hit och kolla på en grej som vi kanske ska bygga om. Annars har vi inga planer. Det är bara att förbereda sig inför jobbveckan.

Denna veckas smakbit kommer ifrån The Snakes av Sadie Jones, från s 3:

Beskrivning saknas.

The night they decided to leave London Bea had a dream. Dreams are like silent films; guns are fired without shots, people talk without voices. This dream was deafening. The noice woke Bea up, shocked breathless, and terrified.

 

Glaskroppar

 

En deciliter vodka, en deciliter klorin. Hon kräks inte när hon dricker den dödliga blandningen. Inte heller när hon nästa glas. Eller nästa.

En självmordsvåg sköljer över Sverige. Runt om i landet tar unga människor livet av sig på de mest makabra sätt. Det de har gemensamt är ett djupt intresse för enmansbandet Hunger. 

Simon lever sitt liv någonstans i samhällets periferi. Han tillbringar dagarna i sin nedgångna lägenhet på Söder i Stockholm med att skriva och ordna konserter.

Vikarierande kriminalkommissarien Jens Hurtig utreder de brutala självmorden. I de dödas ägo har man funnit gamla kassettband, hemmainspelade blandband från mitten av 1980-talet, som alla visar sig ha tillhört en och samma person. Vad har hon med de döda ungdomarna att göra?

Glaskroppar är en riktigt obehaglig att läsa. Men samtidigt är den också riktigt spännande. Det gör ont att läsa om alla trasiga ungdomar som tar sina liv på olika hemska sätt. Ännu värre är det att någon får en kick av att ”hjälpa” dem med att skapa ett soundtrack till deras sista stund i livet. Någon som uppmuntrar dem att at det slutgiltiga steget.

Mycket i boken handlar om religion eller hur några ungdomar växer upp inågon slags strikt kristen sekt. Hur det påverkar dem och hur deras hemska erfarenheter får dem att söka sig åt motsatt håll.
Boken har starka kopplingar till black metalscenen och en av huvudpersonerna Øystein har säkert fått sitt namn och del av personligheten från  Øystein Aarseth (Euronymous) från Mayhem och en annan karaktär, Simon, får mig att tänka på Niklas Kvarforth från The Shining.
Jag gav boken tre stjärnor på Goodreads (varför finns inte halva stjärnpr? Den är värd 3,5) och växlade mellan att läsa pocketen och att lyssna på boken via Storytel. Uppläsaren var Reine Brynolfsson.
Erik Axel Sund är en pseudonym för Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist. Glaskroppar är den första i deras Svart melankolitrilogi. Den andra Dockmäster kommer i augusti.
Deras tidigare böcker heter:
  • Kråkflickan
  • Hungerelden
  • Pythians anvisningar