Etikettarkiv: Christina Wahlden

by

Att fly till Australien

IMG_4125[1] Jag tycker inte om framsidan.

Alex tillvaro står henne upp i halsen. Hennes föräldrar har just skilt sig, de beter sig som ansvarslösa barnungar och Alex står bara inte ut längre, hon vill bort, iväg. Så istället för att börja trean på gymnasiet tar hon sina sparade körkortspengar och  köper en halvårsbiljett till andra sidan jordklotet, till  Australien. Hon lägger en lapp på köksbordet, om hennes mamma händelsevis skulle bry sig: Jag har åkt till Australien för att finna mig själv. Jag ska lära mig surfa. Vi kanske ses.

Man får följa Alex när hon jobbar på ett sockerbetsfält med en massa andra ungdomar, när hon får uppleva rasismen mot aboriginerna, när hon tror sig bli kär och utnyttjas, lär sig surfa och kanske finner sig själv.

Boken är lättläst men ganska ytlig.  Hennes mamma och pappa är bara för mycket. Det blir löjligt. Den enda som är halv-vettig är hennes mormor. Jag blev faktiskt riktigt besviken på boken. Christina Wahldén har skrivit en massa andra böcker som är mer läsvärda än den här.

Jag har läst:

 

by

Tvångsgifte

Alltihop hände på sommarlovet efter nian. Vi skulle åka hem till Turkiet över sommaren som vanligt.
-Lova att du inte blir bortgift nu, sa Aida min bästa vän.
Hon lät orolig, men jag bara skrattade åt henne. Mina föräldrar är inte såna. De skulle aldrig tvinga mig att göra något jag inte ville. Vi ska ju bara hem på lite semester.

Sommaren efter nian åker Fatma med sina föräldrar och syskon till familjen i Turkiet. Aida är livrädd att hon inte ska komma tillbaka. Fatma lovar Aida dyrt och heligt att inte bli bortgift. Fast det blir inte så,. Hon tvingas förlova sig och gifta sig med en man hon aldrig tidigare träffat.

En riktigt obehaglig bok som får det att krypa i mig. Det värsta är att detta händer  nu precis när jag skriver.  Tvångsgifte. Jag blir så arg bara jag tänker på det.  Jag har haft tjej i min klass som varit bortlovad sen hon var liten till sin äldre kusin. Nu är den tjejen 16 år.. Jag hade henne i min klass från ettan till fyran.  De jävlarna som utsätter sina döttrar för det borde få livstids fängelse! De förstör ju ett liv och är medhjälpare till våldtäkt. Näe fyfan!

Sen är ju det här en ungdomsbok så allt händer på bara 200 sidor. Men jag tycker Wahldén gör det bra. Sen att slutet blir lite väl gör inget. Budskapet är det viktiga och att ungdomar förhoppningsvis blir medvetna om det.

Boken heter Ingen du känner och författaren är Christina Wahldén som tidigare skrivit bland annat: I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig och Min systers dotter har många pappor, som jag har läst.

 

by

Min systers dotter har många pappor

20111017-211417.jpg

Det här är den andra boken om Ombeni. I slutet av förra boken fick hon ju kontakt med sin lillasyster Maua. Hon hade också lyckats fly från rebellerna som dödat deras föräldrar och bror. När de var i rebellernas klor så våldtogs systrarna dagligen.
Nu är den arga lillasystern Maua också i Sverige och med sig har hon sin dotter Kitumaini.
Nu ska de bo tre personer och en hund i Ombenis lilla etta. Men Maua har svårt att anpassa sig, svår att få kontakt med och hon har svårt att ta hand om sin dotter. Långsamt får Ombeni veta vad sim hänt hennes syster. Och vad som hänt är värre än vad hon någonsin trott…

Boken är precis som den förra välskriven. Trots att den bara har 124 sidor känns den inte för avskalad. Den berör verkligen och jag grät flera gånger. Fy fan vad de här flickorna fått utstå! Och detta händer i verkliga världen varje dag olika krigszoner.
Läs den och föregångaren I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig . Författare är Christina Wahlden.