Himalaya, 1935. Den unge läkaren Stephen Pearce reser till Indien för att delta i en expedition med sin äldre bror Kits. Teamet ska bestiga Kanchenjunga, världens tredje högsta berg. En bedrift som ingen har lyckats med förut.
De följer bokstavligt talat i spåren på en tidigare, legendarisk expedition som slutade i katastrof. Fem män miste livet då, besegrade av vädrets makter, olyckor och höjdsjuka. Är det verkligen en bra idé att försöka sig på exakt samma resa?
Medan förberedelserna fortskrider blir Stephen alltmer illa till mods. Och när expeditionen går av stapeln blir det bara värre. Det börjar med att han ser underliga saker i ögonvrån … Ju högre de kommer, desto värre blir mörkret. Det förflutna vilar tryckande och olycksbådande över gruppen, som ändå envist fortsätter.
Men ibland är sanningen så hemsk att det hade varit bättre att inte veta.
Jag tyckte verkligen om den här boken. Det var så otäckt att läsa den och det kändes som om jag var där med karaktärerna. Det är samma känsla som jag fick när jag läste författarens bok Evig natt.
Gillar verkligen att karaktärerna är ensamma och isolerade på en avlägsen plats, och kämpar mot naturen.
Den kanske är lite för lik Evig natt men det var så länge sedan jag läste den.
Författaren heter Michelle Paver och hon har också skrivit Evig natt, Wakenhyrst, Vargbröder-serien m.m.
Expedition Kanchenjunga fick 4,5 stjärnor på Storygraph.
