Tre tidsperspektiv. Två generationer. En hemlighet.

Efter ett uppslitande gräl inser Alex att han bär på en vrede, ett odefinierbart mörker. Besatt av att ta reda på dess ursprung följer han ledtrådar som tar honom tillbaka till sommaren 1932 och vintern 1988, och de ödesdigra händelser som kom att förändra allt. 

I BRÄNN ALLA MINA BREV väver Alex Schulman samman tre perspektiv till en berättelse som överskrider både tid och rum. Med hjälp av autentiska brev och dagboksutdrag avtäcker han inte bara århundradets kärlekshistoria, utan även dess tragiska konsekvenser. Det är en gripande och djupt personlig skildring av passion och svartsjuka, och hur ett möte i det förflutna kan skapa svallvågor över årtionden.

Bränn alla mina brev är en roman som baseras på verkliga händelser. Huvudpersonerna är Alex Schulmans morfar Sven Stolpe, hans fru Karin och författaren Olof Lagercrantz.
Boken berättas ur tre perspektiv: den nutida Alex Schulman, den tonåriga Alex Schulman som är på besök hos sina morföräldrar 1988 och under sommaren 1932 när Sven, Karin och Olof träffas och sker och ting sätts i rörelse som kommer att påverka båda familjerna i flera generationer.

Det är en bok som väcker otroligt många känslor. Trots att vi redan vet från början att det inte blir ett lyckligt slut så vill jag så gärna att det ska bli det. Vilken tyrann han var Sven Stolpe. Han stämmer verkligen in på talesättet ont krut förgås inte så lätt. Så sjuk som han var och ändå höll han sig vid liv så länge. Måste ha varit av ren elakhet…

Jag gav boken fyra stjärnor på Goodreads, men den är värd 4.5. Jag har tidigare läst Synda att älska, Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött och Glöm mig.

Tack till Bookmark förlag för recensionsexemplaret.