Överlevarna

Han trycker telefonen hårt mot örat. Varför ingriper han inte? Han ser ner för slänten som mynnar ut i sjön. Han ser ladan och bastuhuset och uteplatsen med de vita plaststolarna, grusstigen som leder upp för berget. Han ser konturerna av bröderna som försöker döda varandra, en enorm slutscen vid det vattenbryn som varit fonden för hela historien. Det är ingen värdig final, men kanske väntad. Hur hade de annars tänkt att detta skulle sluta?

Tre bröder åker tvärs över landet för att sprida sin mors aska vid torpet som ingen av dem besökt på tjugo år.

Jag har läst författaren Alex Schulmans tidigare böcker och det är på grund av det som jag inte gillar den här. De andra böckerna är ju mer självbiografiska eller berättar om hans släktingar. Här känner jag igen så mycket från tidigare böcker men här ska det vara en roman. Ingen av karaktärerna är sympatisk på något sätt. Föräldrarna är hemska. Men det ska ju inte spela någon roll.

Vi får veta vad som hände under pojkarnas uppväxt och den sista sommaren i torpet. Berättarperspektivet växlar fråm nutid till dåtid och ibland känns det lite rörigt. Det är något av en chockartad twist på slutet.

Jag tycker fortfarande om språket men det räckte inte den här gången. Boken fick tre stjärnor på Goodreads.

Alex Schulmans tidgare böcker är:

  • Skynda att älska 2009
  • Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött 2011
  • Glöm mig 2016
  • Bränn alla mina brev 2018

Den 1 september kommer hans roman Malma Station ut.

Bränn alla mina brev

Tre tidsperspektiv. Två generationer. En hemlighet.

Efter ett uppslitande gräl inser Alex att han bär på en vrede, ett odefinierbart mörker. Besatt av att ta reda på dess ursprung följer han ledtrådar som tar honom tillbaka till sommaren 1932 och vintern 1988, och de ödesdigra händelser som kom att förändra allt. 

I BRÄNN ALLA MINA BREV väver Alex Schulman samman tre perspektiv till en berättelse som överskrider både tid och rum. Med hjälp av autentiska brev och dagboksutdrag avtäcker han inte bara århundradets kärlekshistoria, utan även dess tragiska konsekvenser. Det är en gripande och djupt personlig skildring av passion och svartsjuka, och hur ett möte i det förflutna kan skapa svallvågor över årtionden.

Bränn alla mina brev är en roman som baseras på verkliga händelser. Huvudpersonerna är Alex Schulmans morfar Sven Stolpe, hans fru Karin och författaren Olof Lagercrantz.
Boken berättas ur tre perspektiv: den nutida Alex Schulman, den tonåriga Alex Schulman som är på besök hos sina morföräldrar 1988 och under sommaren 1932 när Sven, Karin och Olof träffas och sker och ting sätts i rörelse som kommer att påverka båda familjerna i flera generationer.

Det är en bok som väcker otroligt många känslor. Trots att vi redan vet från början att det inte blir ett lyckligt slut så vill jag så gärna att det ska bli det. Vilken tyrann han var Sven Stolpe. Han stämmer verkligen in på talesättet ont krut förgås inte så lätt. Så sjuk som han var och ändå höll han sig vid liv så länge. Måste ha varit av ren elakhet…

Jag gav boken fyra stjärnor på Goodreads, men den är värd 4.5. Jag har tidigare läst Synda att älska, Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött och Glöm mig.

Tack till Bookmark förlag för recensionsexemplaret.

Glöm mig

Glöm mig inte är Alex Schulmans tredje självbiografiska roman. Hans första, Skynda att älska, handlar ju om hans relation med hans pappa. Hans andra, Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött , handlar om när han träffade sin fru Amanda.

Nu är det dags att berätta om hans relation med sin svårt alkoholiserade mamma. Jag får verkligen en större förståelse för Alex Schulmans bekräftelsebehov. Det gör riktigt ont att läsa den här boken. Han och bröderna blir ju psykiskt misshandlade av att växa upp i det hemmet. Och hans pappa var en riktig fegis som inget gör.

Vi vet redan i början av boken att Alex vill få till en försoning med sin mamma. Han hat ställt henne till svars för sitt beteende och sin alkoholist och hon har svarat med att vägra att ha med honom att göra. Men det räcker inte med det. Hon skickar en massa elaka sms på nätterna när hon är full.

Alex Schulman är verkligen en skicklig författare. Han kan kan verkligen formulera sig.
Det är en riktigt bra bok och jag gav den den 4 stjärnor på Goodreads.

Alex Schulman

Alex Schulmans andra roman har den långa titeln Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött.

Den här boken tar sin början när Alex flyttar isär från den kvinnan som varit hans flickvän de snaste sex åren (Katrin Zytomierska). Han träffar Hanna Widell och faller handlöst för henne. Han är så kär och hon känner samma sak. Boken handlar om det omtumlande året efter hans separation.  Allt går väldigt snabbt. Han och Hanna blir förälskade och sex veckor efter de blivit ihop är hon gravid.  Han säger att hon inte bara ändrade hans liv utan också gjorde honom till en bättre människa.
När hon ber honom beskriva hur det är att vara tillsammans med henne så säger han att det känns som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött. Vackert va? Fast ganska stulet..:)

Jag tycker mycket om Alex Schulmans sätt att skriva. Varje kapitel börjart.ex.  med  ”Det är den (och så dagens datum). Han skriver så utlämnande om sig själv. Och som i hans förra roman Skynda att älska (som jag älskade) får man en helt annan bild av honom än skandalbloggaren Alex Schulman.

Boken är kort 198 sidor och är en bok man vill sträckläsa. Den går liksom inte att lägga ifrån sig. Jag tycker att Skynda att älska var ännu bättre men den här kommer inte långt efter.

Skynda att älska

Jag har alltid haft svårt för Alex Schulman som jag uppfattat som (pardon my french) en dryg jävel. Men när jag började höra mer och mer om hans bok Skynda att älska blev jag nyfiken. Av min hemliga bokvän i Sommarskönt bokbyte fick jag boken! Tack! Tack! Tack!  Nu när jag läst den är jag helt golvad. Vilken underbar bok. Jag älskar sättet han skriver på. Det är målande. Det känns som man är med.

Jag visste inte mycket om Alex Schulmans familj förutom att han har en bror som heter Calle och en svägerska som heter Ninni. Jag hade ingen aning om vem hans pappa var Allan Schulman och att han var en stor tv-producent. Alex berättar om livet med sin far från barndomen till faderns död.  Allan var nämligen 57år när Alex föddes.

Alex och hans bröder blev tidigt i livet varse att deras pappa var gammal. Att man inte kunde härja hur som helst. Men beskrivningarna av Coca-cola cup som Allan startade med sönerna och som han fortsatte med fram till året han dog är rörande. Coca- cola cup går ut på att Allan står i mål och sönerna får skjuta straffar på honom. De får 5 skott var. För varje straff som går in får skytten en coca-cola. Den som har flest vinner. Den sista coca -cola cup sker i lägenheten imed Allan stående i dörröppningen mellan hallen och vardagsrummet där han håller sig i dörrkarmen. För Coca-Cola Cup kommer att ske på midsommardagens eftermiddag. Den kommer att hållas oavsett yttre omständigheter..

 När han beskriver familjens avsked av fadern på sjukhuset grät  jag t.o.m. Det var hemskt när Calle (Alex bror) upprepar lilla pappa gång på gång.  Det hade jag aldrig trott av en bok skriven av Alex Schulman. Detta är en av de bästa böckerna jag läst i år. Nu ska jag bara tvinga mina vänner att läsa den också.

Flyter bort i värmen..

Idag är det så varmt i Gefle att det nästan inte går att sticka ut näsan. Måste bada någonstans.. Kanske blir det lite läsning av Skynda att älska av Alex Schulman om jag inte har flutit (flytit eller är inget av dem ett ord?) bort i värmen.

Jag har dock hunnit äta upp jordgubbsstången, en klubba och några chokladbitar som fanns i Sommarskönt bokbytespaket. Very good I might add.